Det här fruntimret ger sig inte

Om fruntimmer har det ju handlat varendaste dag nu, alltifrån torsdagens Sara till dagens Kristina och Kerstin. Så vi tar och ringer upp Gunilla Dahlgren för lite synpunkter på detta med "fruntimmer".

Vi får då veta, att figuren som skulle utvecklas till Lilla fruntimret har sitt ursprung i hennes egen flickskoletid i 1950-talets Linköping. Fast då var figuren tjockare, och hade heller inget namn.

– På 60-talet tecknade jag sedan i först Damernas Värld och under 17 år i tidningen Hälsa. Där tyckte redaktören, att det skulle passa bra med pratbubblor. Det var så det här kommenterandet föddes. Då kallades figuren väl för Lilla gumman, har jag för mig.

– Med tiden fick jag ihop så mycket material, att jag tyckte det borde kunna bli bok av det. Och hos Brombergs fanns det en anställd, som trodde på det här.

Av detta blev "Lilla fruntimmersboken", som kom ut år 1984. Det var där, som figuren fick sitt slutliga namn.

– Ja, och för mig har ordet fruntimmer alltid haft en positiv klang, säger Gunilla.

– Det måste då vara för att min bror prenumererade på Grönköpings Veckoblad, och där talades det jämt om rekorderliga fruntimmer. Något rekorderligt fruntimmer kunde till exempel ha kört omkull på velociped på Storgatan...

– Och jag inbillar mig ibland, att jag kan ha bidragit till att förändra synen på det här ordet.

Detta hennes helt egna fruntimmer skulle ju också, sannerligen, komma att leva vidare – med alla dessa humoristiska, sanningssägande små kommentarer.

"Känn dig som hemma! sa jag, Då tog han en öl i kylen och slog på TV-sporten", "Forskningen har visat att män och kvinnor inte är lika. Så nu undrar forskarna varför kvinnor är olika", "Det sämsta med livserfarenhet är att man har den när man inte behöver den"...

Och så vidare, och så vidare...

För hennes personliga del har fruntimmersveckan sina traditionella inslag.

– Vi har rätt många Margareta i släkten, och i morgon tisdag ska jag upp till Christina Schollin. Hon har nu i 22 års tid varje år haft en särskild fruntimmerslunch, där hon blandar grannar, skådespelare, artister och andra...

Gunilla flyttade till Norrköping våren 2007 men har efter det hunnit med en femårig sejour i Småland. Sedan i vintras bor hon nu i alla fall i Kuddby, i eget hus med härlig trädgård.

– Kärleken drog iväg mig till Småland, men så tog längtan efter barn och barnbarn över. Och så tvärförälskade jag mig i det här stället på Vikbolandet.

17 böcker med Lilla fruntimret har det hunnit bli, och Gunilla Dahlgren funderar nu alltså på en jubiléumsbok till nästa år.

Arbetsmetoden lär då komma att vara densamma, som den genom alla åren har varit.

– Jag lyssnar noga till vad folk säger och har alltid en anteckningsbok i handväskan. Folk säger ju så oändligt mycket, som man kan sätta knorr på.

Som senast häromdagen, i ett samtal mellan två män som hon råkade få del av.

– Där säger då den ene att du ser så pigg ut. Och den andre "Ja, jag är 70 men har inte en enda rynka på magen"...

Sådant, och annat av jämbördig kaliber, kan man ju gärna förse Lilla fruntimret med. Och är man skapt som Gunilla Dahlgren, då vimlar omvärlden av one-liners.