Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Det gick vägen

Sönderslagen kylare, förstörda däck och ständigt stenskjutna rutor. Det var vardagen för boende längs länsväg 863 på Vikbolandet. Men inte längre. Sofie Ljungberg tog själv tag i frågan och ordnade en överenskommelse med Vägverket.
- Annars hade vi inte fått något nytt väglag på minst tio år, säger Sofie Ljungberg på Vikbolandet.

Det har varit mycket pappersjobb för Sofie Ljungberg som skött det mesta förarbetet av överenskommelsen med Vägverket. - Visst har det varit mycket men det har också varit roligt. Jag har fått så mycket gensvar och lärt känna så många längs med våran väg, förklarar hon. FOTO: SUSANNE LUNDBÄCK

Det har varit mycket pappersjobb för Sofie Ljungberg som skött det mesta förarbetet av överenskommelsen med Vägverket. - Visst har det varit mycket men det har också varit roligt. Jag har fått så mycket gensvar och lärt känna så många längs med våran väg, förklarar hon. FOTO: SUSANNE LUNDBÄCK

Foto:

NORRKÖPING2004-08-11 06:00
<B>Jessica Josefsson</B>
Sofie Ljungberg har bott vid länsväg 863 strax norr om Stegeborg i drygt tio år. Under hela den perioden har hon kämpat för att Vägverket skulle byta väglag.
- Det var katastrofalt innan. Det var bara grus, gropigt och spårigt och sörjigt. Men jag insåg att enda chansen för oss att få ett annat väglag var att själv ta tag i saken, berättar hon och minns den dag ett stenskott träffade kylaren och motorn började koka. En annan gång var det ett stenskott på bakrutan när hon väntade på posten.
- Jag bara hörde hur det small till när en bil körde förbi och så såg bakrutan ut som en diamant, berättar hon och suckar.
Sofie Ljungberg skickade ut enkäter, skrev brev och samlade all information som behövdes.

Bildade byalag
Om ett så kallat byalag bildas och kan redovisa en kostnadsminskning på 30 procent för Vägverket så förändras deras plats på prioriteringslistan. Det visste Sofie Ljungberg och startade ett byalag. Tyngdpunkten blev Sören Andersson, en av de fyra i byalaget. Hans företag har tillgång till ett grustag som gjorde att grus till vägen kunde hämtas från trakten. Annars var det med förenade krafter som man kunde hålla nere kostnaderna.
- Det var inte så att vi betalade 30 procent av kostnaderna, utan genom att vi utförde arbetet med våra egna resurser, förklarar Sofie Ljungberg.

Jobbade själva
Kostnadsminskningen bestod av att de boende längs vägen själva skötte vägmärkningen, dikandet och fraktade bort de träd och den sly som markägarna tog ner. Det var bara för Vägverket att lägga på asfalten. I juli stod det klart och idag är den grusiga och dåliga vägen ett minne blott.
- Det är jättehärligt, nu kan Martin och Lina cykla på vägen och vi funderar på att skaffa en ny bil. Nu riskerar den ju inte att bli sönderkörd direkt, ler Sofie Ljungberg.

Dröjt tio år
Men hon tycker att det är lite synd att de boende nu måste ta tag i det själva för att något ska bli gjort.
- Vi betalar ju vägskatt precis som alla andra, men de pengarna går ju inte till vägunderhållet. Om vi inte gjort något nu hade det kanske dröjt ytterligare tio år innan något hade hänt.


<span class=Rub1>Allt fler vägar får vänta

<span class0Ing1><B>NORRKÖPING
Varje år kommer skadeanmälningar in till Vägverket. De flesta på grund av stenskott eller gropar i vägarna. Trots detta får allt fler vägar vänta på grund av Vägverkets begränsade resurser. Överenskommelser med byalag ser Vägverket som ett positivt sätt att minska kostnaderna samtidigt som gropiga vägar får nytt väglag.</B>

Antalet skadeanmälningar till Vägverket Region Sydöst har de senaste tre åren ökat med drygt 30 procent för varje år. 2001 var det 101 anmälningar, året därpå 142 och fram till augusti i år har det inkommit 97 skadeanmälningar.
I år har 13 anmälningar inkommit från Norrköpingstrakten, av dem var det åtta som orsakats av gropar i vägbanan.
I några fall blir Vägverket skyldigt att betala reparationskostnaderna. Fram till augusti i år är det sju personer i Region Sydöst som fått ersättning för de skador som väglaget orsakat på bilen, det innebär en utbetalning på drygt 60 000 kronor. Det är ett belopp som redan överstigit det sammanlagda värdet av utbetalningarna för 2003.
Men resurser att åtgärda de gropiga och grusiga vägarna finns inte uppger Vägverket.
? Vi har begränsade resurser att laga de här vägarna, förklarar Jörgen Gustafsson, driftledare.
Han tycker att det fungerar bra med de överenskommelser där byalag hjälper till att hålla kostnaden nere
? Det innebär att arbetet i vissa fall kan tidigareläggas, beroende på hur angeläget det är att byta väglag, förklarar han.
Vägverket har en plan för alla grusvägar, att de ska bli asfalterade men länsväg 863 hade fått vänta flera år till om inte Sofie Ljungdal bildat byalag.
? Den vägen hade inte kommit i fråga nu utan fått vänta i fem till tio år, konstaterar Jörgen Gustafsson.
Lars Lindkvist, centerpartistisk ledamot i kommunfullmäktige, är kritisk till den överenskommelse som sker mellan de boende och Vägverket.
? Det är inte önskvärt, men tyvärr verkar det behövas idag. Det är ju inte bra. Det är en kostnad som samhället ska stå för och inte de som bor vid vägen, säger han och jämför underhållet av vägen med en tand.
? Jag brukar jämföra det med en rotfyllning. Om man inte lagar ett litet hål, så blir det större och större och kräver till slut en rotfyllning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!