Det började med radioapparater
NORRKÖPINGDet började i april 1940. Philips startade radiotillverkning i en nybyggd fabrik vid Finspångsvägen i Norrköping. Nefa var namnet på fabriken där 140 personer fick jobb. Till detta kom att ett antal personer genom hemarbete tillverkade delar till radioapparaterna.
Nefa är ett välkänt begrepp för äldre Norrköpingsbor. Nuvarande Whirlpool hette så från 1940 till 1974. Radio, teve och mikrovågsugnar tillverkades på Nefa. FOTO: GUNNAR BONNEVIER (1969)
Foto:
"År 1940 ökades avdelningens medlemstal också betydligt, till stor del beroende på ett nytt företags tillkomst, nämligen Norrköpings Elektroniska fabriker för tillverkning av radioapparater. Då detta företag till stor del utnyttjar yngre arbetskraft, som tidigare inte varit inne i produktionen, så tillfördes avdelningen därigenom helt unga medlemmar."
<b>Teve</b>
Radioapparater var enda produkt fram till mitten av 50-talet. Utvecklingsavdelningen hade i början av 50-talet börjat arbeta med svartvit teve. Första svartvita teveapparaten lämnade Nefa 1956.
Nästa stora produkt blev färg-teve. Första färgteven från Norrköping kom 1967.
1962 började Nefa tillverka mikrovågsugnar. 15 ugnar lämnade fabriken det året. Ugnarna var inte för hushåll utan gick till storkök.
- Då trodde vi inte på ugnarna som senare skulle få så stor betydelse för företagets fortlevnad, berättar Sören Wallman, tidigare informationschef och väl insatt i Whirlpools historia. Vi var först i Europa med mikrovågsugnar, de fanns förut endast i USA och Japan.
<b>Nyhet som slog</b>
Tillverkningen av mikrovågsugnar låg en tid i det hus där nu Överskottsbolaget och en bowlinghall finns. Nefa fyllde hela huset från källare till övervåning med den produktionen. Här låg tidigare strumpfabriken Hudson.
Produktionen av radioapparater upphörde i slutet av 70-talet eller början av 80-talet.
Sista färgteven lämnade fabriken 15 januari 1987. Ett och ett halvt år senare, i april 1989, tillverkades den sista fjärrkontrollen.
Sedan dess har det bara varit mikrovågsugnar.
Det var svårt att få produktionen av färgteve lönsam, Företaget i Norrköping uppvaktade Philips för att få annan tillverkning, helst ville Norrköpingsfolket få satsa på mikrovågsugnar. Philips sade ja.
<b>Blev amerikanskt</b>
Ändringen av produktionen innebar att Philips Norrköping som företaget nu hette flyttade från Philips elektronikdivision till vitvarusektorn.
Namnbytet till Philips skedde 1974.
1989 hade amerikanska Whirlpool bestämt sig för att bli stora inom vitvaruområdet. Företaget fanns inte i Europa tidigare. Etableringen skedde genom att företaget köpte in sig i Whirlpool för att ganska snart helt köpa upp mikrovågsproduktionen.
Företaget i Norrköping fick åter byta namn, nu blev det Iremda Norrköping AB. Från september 1993 heter företaget Whirlpool Sweden AB.
<b>Kriser</b>
1994 kom tillverkningen för första gången upp i en miljon ugnar per år och där har det sedan legat
Som mest hade Philips i mitten av 70-talet 1 660 anställda. 400 var finländska arbetskraftsinvandrare. År 1970 genomförde ett antal finländska arbetare på Nefa en vild strejk för att få höjd lön. Från toppåren på 70-talet har personalantalet minskat i olika faser och ligger nu omkring 800.
Det har under årens lopp många gånger varit kritiskt för Nefa, Philips eller Whirlpool.
1957 var det till exempel dåligt med jobb. Företagsledningen vill permittera 100 personer. delat på 50 före och 50 efter semestern, eller införa fyradagarsvecka. Metall avvisade. Allt löstes sedan genom ökad orderingång.
- Svårigheterna har alltid övervunnits och det tror jag sker även den här gången, säger Wallman.
När tillverkningen av ugnar flyttas till Kina under senare hälften av nästa år berörs 500 anställda.
Det är förhållandevis unga inom den här delen av produktionen. Medelåldern ligger på 28 år.
<B><font size=3>Flytten som inte överraskade</B></font size=3>
NORRKÖPING
<font size=2>Whirlpools flyttning av produktion till Kina kom inte direkt överraskande för länsarbetsnämnden.
- Tendensen är helt klar, säger utredare Jens Lotterberg. Företagen flyttar den enklare produktionen till låglöneländer. Många företag lägger hela eller delar av produktionen i Baltikum eller Polen. Andra skaffar underleverantörer i dessa länder.</font size=2>
Tillverkningsindustrin i Östergötland sysselsatte förra året 43 000 personer eller var fjärde förvärvsarbetande östgöte.
Länsarbetsnämndens vårprognos räknade med en minskning på 800 personer inom industrin i år och en ökning med 100 nästa år.
Arbetet med höstprognosen har precis inletts. Rapporten kommer i november. Just nu pågår insamlandet av enkäter.
- Vi har haft stora neddragningar inom elektronik- och telekombranschen med Ericsson, Flextronic, Nokia och ytterligare några, säger Lotterberg. Till detta kommer mindre varsel inom it-företag i Linköping, Norrköping och Motala. Det kan handla om minskning från 10 och upp till 25 personer.
<b>Prognoser</b>
Antagligen har industrin minskat mer än 800 anställda. Nedgången är dock mindre än det antal personer som fått sluta inom telekom- och elektronikbranschen. Som motvikt finns industrier med stor framgång som exempelvis Saab i Linköping och Alstom i Finspång.
I en rapport om tendenser på arbetsmarknaden i Östergötland 2000-2010 konstateras att kompetenskraven inom tillverkningsindustrin kontinuerligt ökar. "De delar av tillverkningsindustrin som har en hög andel lågutbildad personal är ständigt utsatt för konkurrens från låglöneländer."
Verksamheten i ett låglöneföretag är enligt rapporten relativt lätt att flytta. Färre personer men med högre kompetens kommer att arbeta i industrin i länet. Sysselsättningen inom industrin bedöms minska fram till år 2010 i länet. Samtidigt har industrin kvar sin ställning som en av de viktigaste försörjningskällorna i länet.
Rapporten är framställd av kompetensrådet, en sammanslutning med Företagarna, Linköpings universitet, LO, länsarbetsnämnden, SAF, TCO, Östsam och Östsvenska handelskammaren.
<b>Metallutredning</b>
Metalls utredningsavdelning har tittat på industrins framtid i Sverige. Beskedet är att industrijobben blir färre men arbetsuppgifterna mer kvalificerade.
Globaliseringen av näringslivet gör att nya industriländer kan dra fördel av teknik som hämtas från andra länder, Skillnaden i lönekostnader möjliggör att producera till låg kostnad och ändå utnyttja köpstarka marknader i andra länder.
Flyttningen av industrier från västvärldens i-länder till u-länder kan göra att dessa utvecklas snabbare. Å andra sidan konstaterar Metall att det är nödvändigt att utveckla internationella verk. Risken finns annars att företag tillskansar sig orättvisa fördelar.
Så jobbar vi med nyheter