För ganska precis en vecka sedan befann jag och delar av familjen oss, precis som många andra Norrköpingsbor, på Nya Parken. Derbyt mot ÅFF var framemotsett och vi bänkade oss nästan nere vid planen på ena långsidan, rätt långt ut på kanten. Och rätt snart insåg jag en sak som fick mig att sitta med ett leende på läpparna matchen igenom. Och nej, det var inte IFK:s skönspel. Långt därifrån, särskilt med tanke på att de spelade rätt uselt i första halvlek (den halvleken när de skulle göra mål där vi satt. I andra halvlek spelade de betydligt bättre, det vill säga på andra sidan från där vi satt, så nja, ur den synpunkten valde vi helt fel platser om ni förstår). Hur som haver började det som kanske skulle kunna kallas "matchen-i-matchen"efter tio minuter, en kvart in i första. Det började höras vissa läten runtomkring oss. Läten som hihihihihi, iiiiiiiiiiiiiiii, fniss, fniss och ”jag dööööör”. Jag och sambon tittade oss omkring efter ett tag. Vad och varför? Och då insåg vi. Fjortistjejerna som omringade oss på läktaren var möjligtvis intresserade av fotbollsmatchen, men i synnerhet föll deras intresse på något helt annat. Nedanför oss hade nämligen ett gäng grabbar från båda lagen börjat värma upp. Och det var åt deras håll tjejernas ögon var riktade. Bollen på planen, my ass!! Här var det avbytarspelarna som fångade intresset och då i ytterst störst och uteslutande ledning Christoffer Nymans. Hans uppvärmningsruscher följdes lika intensivt som att se tennisåskådare följa bollen i en tennismatch. Då och då stannade han till och då var det genom mobilernas kamera som tjejerna tittade. Undrar just hur många tjejer som kom hem med Christoffer Nymans rygg på kort i mobilen den där dagen? Framför allt fick två tjejer extra fina närbilder av Tottes rygg då de klev allra längst ner på läktaren för att plåta honom under stort fniss.
Jag satt som redan skrivet med ett leende på läktaren matchen igenom. Och tjejernas agerande fick mig att tänka på min egen fjortistid i början av 90-talet och alla IFK-matcher jag var på. Och jag kan ju inte annat än att sälla mig bland dem som även hade ett annat intresse än själva matchen. Då hette spelarna Sulo Vaattovaara, Mikael ”Gädda” Hansson och för att inte tala om Tomas Brolin! Det var tider det! Samma sak då som nu. Hade jag varit fjortis i dag hade jag säkerligen också stått med min mobil och glatts över Tottes ryggtavla.
Under sista delen av matchen riktades även tjejernas uppmärksamhet mot planen, när Totte under ett iiiiiiiiiiiiii byttes in. Varje gång han sedan fick, eller var nära att få, bollen, iiiiiiiii:ades det och "Tottades" det från läktaren. Matchen vann ju som bekant IFK. "Matchen-i-matchen" var egentligen ingen match. Totte är lugnt ohotad etta bland fjortistjejerna på IFK:s läktare.