Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Den gamla goda biotiden

Foto:

Norrköping2009-01-03 03:00
Stig Sundström
Nästan vartannat kvarter vid Drottninggatan i Gamla Stan hade en biograf. Detta gav ett speciellt. kvällsliv. Till dem strömmade folk från alla håll. Det betydde ständigt mycket folk i centrum stor del av dygnet. Biostråken gav trygghet i stadsmiljön. Sällan behövde någon gå ensam. Här står en riktig sanning vid tankar kring dagens värld. I stor sett hela tiden mellan halv sju och halv tolv på kvällen ägdes stan av biobesökare. Det var två föreställningar 7 och 9 på varje biograf varje kväll. Här fanns bio
Mitt emot rådhuset låg Grand, om hörnet åt vänster på Trädgårdsgatan Odéon. Stora filmkvällar på båda dessa biografer möttes 7- och 9-publiken vid Drottninggatan. Många hundratals människor. De fyllde trottoarerna till och från bion. I nästa kvartershörn uppåt Draget låg Saga och ytterligare 75 meter upp Röda Kvarn. Än mer publik blandades med Skandia närmare Repslagaregatan. Sist uppe på Drottninggatan Aveny. På Sankt Persgatan nästan vid Kungsgatan låg Rialto. Kungstorgspalatset vid Norr Tull hade Royal. I kortare period fanns Roxy i hörnet Gamla Rådstugugatan-Fleminggatan och City i godtemplarhuset vid Repslagaregatan. Här spreds biofolk över hela stan.Den gamla goda biotiden var kanske tidsbestämd till 1940-1950-talen. Under krigsåren söktes samvaro i biosalongerna. Det stora biointresset under de här decennierna kunde lätt tillfredsställas. Avståndet mellan biograferna var inte större än att många såg två filmer samma kväll. Var det utsålt hittade man en annan bio. Även om biobesökandet var ganska vanligt så kändes det lite festligt att gå dit. Därför klädde man gärna upp sig. Ynglingar från drygt konfirmationsåldern, vuxna och pensionärer kom finklädda i rock, kappa och hatt. Annandag jul var i särklass som biokväll med många utsålda premiärer. Biobiljetter var populär julklapp. Ibland var det nervöst köande framför biljettluckan i rädsla för att skylten utsålt skulle komma upp.Personal i livré
Biografärgarna tog emot så fint de kunde. Det fanns livré-klädd personal som kollade biljetter och artigt visade folk till rätt bänkrad. Där fanns choklad, kola och tablettförsäljare i färgglad väst och kalottmössa. In på 1960-talet såg man starkare att det här inte var något evighetstillstånd. Teveutbudet växte. Successivt försämrades möjligheterna att driva biografer så rikligt som i Norrköping. Allt fler människor stannade hemma. Kvällslivet från biostråken ändrade karaktär. Det blev oftare tomt och ödsligt. Visst saknades tydligt sällskapstrivseln på stan. De enskilda biograferna försvann underhand och filmvisningen koncentrerades till Filmstaden. Den ligger i det nya biostråket Hantverkaregatan-Skomakaregatan. Den märks mycket mindre.Farligare uteliv
Utelivet från den gamla goda biograftiden har under senare decennier växlat till ett uteliv kopplat till allt fler krogar i stans centrum. Med det har följt en orosskapande svans som har gjort kvälls- och nattlivet hårdare. Folk är rädda för att gå ut i mörkret på stan när det inte finns mycket folk omkring på väg till eller från city och olika stadsdelar. Det blir stirrigt och nervöst. Biografstråkens trygghet finns inte. På den tiden hölls nerverna vid vandring på stan innanför skinnet, även om man nyss hade varit och sett "Mord på hotel du Nord" på Röda Kvarn.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping