Den blomstertid nu kommer . . .
NORRKÖPINGI går var den stora dagen för alla elever. Dagen som alla väntat på och längtat efter var äntligen inne. Skolavslutning. Överallt gick uppklädda elever att skåda. I det fortfarande daggvåta gräset i Ljuragropen hade elever från Ljuraskolan och Regnbågsskolan samlats under strålande solsken.
Elever, allt från små förskolebarn till de stora niondeklassarna ropade (sjöng) med hjälp av Pierregruppen, speciallärare Pierre Hallgren, Suzanna Andersson Asplund och Cissi Almgren från klass 9G, in sommarlovet. Dagen till ära framförde de en hyllningssång till lovet och utgjorde skolavslutningens överraskning. Pierre Hallgren var också dagens konferencier och tycktes inte ha gjort annat i sitt liv. Med sitt glada och naturliga sätt fick han alla elever att skratta och skrika.
Under ett röd och vitrandigt partytält satt skolans orkester omringad av alla elever. Den mycket eminenta orkestern kompade till den traditionella Den blomstertid nu kommer. Några av eleverna hade dock redan börjat sitt sommarlov. I utkanten av ringen stod tre tjejer helt inne i en högljudd diskussion.
Åttondeklassarna Emma Brådström, Rebecka Sandberg och Evelina Wolme kunde inte vänta på lovet utan gick raskt igenom dagens skvaller.
- Lovet började redan för en vecka sedan, förklarade Emma Brådström lite generat.
- Efter det här är det bara partajja som gäller och träffa kompisar någonstans, skrattade Rebecka Sandberg med längtan i blicken.
En av dagens stora högtider var utdelningen av betyg och rosor till avgångseleverna, de som slutar klass nio. Det var de små förstaklassarna som skulle ge rosorna. I utkanten av partytältet stod de uppradade i väntan på att få gå in och överlämna rosen.
- Det är lite pirrigt, konstaterade Lisa Bergström och Alba Lindblad och diskutterade om de skulle ge en kram samtidigt som de gav rosen.
- Jag ska inte krama om det är en snygg kille, fnittrade Alba Lindblad och försvann tillsammans med de andra förstaklassarna in bland niondeklassarnas långa ben. Någon kram blev det varken för Lisa eller Alba. Men det är klart inte så lätt när man är mer än hälften så stor.
Mest speciell är skolavslutningen för de som går i förskoleklass. Samlade efter avslutningen hade de alla en liten blomma som de ville ge till sin fröken, Karin Westlund.
- Jag har inte henne mer som lärare, förklarade Kalle Bellerud med en min som om det var självklart att ge fröken en blomma.
Amanda Wärfman i samma klass tyckte att det var skönt att äntligen få sommarlov. Skolavslutningen, den första av många, var dock lite pirrig och pinsam med så många vuxna.
- Bäst av allt idag var nog prinsesstårtan vi fick, ler Amanda Wärfman och ser själv ut som en liten prinsessa i sitt vita kråslinne.
Regnbågsskolan firade tio år och bjöd alla eleverna på prinsesstårta.
Så jobbar vi med nyheter