Det var Östsvenska Handelskammaren (ÖHK) som i går bjöd in till seminariet "Vårt Sverige – ett öppet eller slutet samhälle" på Kammarforum. Upprinnelsen ligger i de protektionistiska strömningar som just nu sköljer över Europa, och i synnerhet i terrordåden som skakade Paris i början av januari.
– Jag säger dåden, eftersom det inte bara handlar om attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo utan även attentatet mot en Kosherbutik, inledde Anna Lövheim som är näringspolitisk chef på ÖHK, som kan se en islamofobi som parar sig med växande antisemitiska strömningar i vår del av världen.
Chefredaktörerna för Folkbladet, NT och Corren, Widar Andersson, Anders Nilsson och Anna Lindberg hade bjudits in och under dryga timman rörde sig diskussionen mellan frågor om det fria ordets värde, vad man får säga och inte, politikernas tystnad i invandringsfrågan och publicering av teckningar på exempelvis profeten Mohammed. Sverigedemokraterna återkom titt som tätt.
– De hävdar att vi exempelvis inte tar in deras debattartiklar. Men vi har publicerat massor. De som vi väljer bort är de med osakliga argument, som handlar om svepande generaliseringar om olika grupper, menade Anna Lindberg.
– Det SD ser som problemet är att det är du som avgör vad som är sakligt och inte, svarade Widar Andersson.
– Men det är ju samma sak om någon skriver att alla gynekologer i Östergötland är dåliga, exemplifierade Anna.
– Handen på hjärtat, är du så säker på det? kontrade Widar.
Han tyckte att det är olyckligt att SD får så mycket utrymme.
– Inrikespolitiken har aldrig varit så spännande som nu. Gamla strukturer utmanas, SD har skickligt fått upp integrationsfrågan på bordet. Nu är frågan om det finns någon ruter i sossar och moderater? Det är en öppen debatt kring integrationen bland exempelvis forskare och andra delar i samhället. Men inte bland de politiska partierna. Man vet inte hur man ska hantera opinionen, menade han.
På frågan om vad som avgör om tidningarna skulle publicera exempelvis Mohammedbilder, eller karikatyrer från Charlie Hebdo, var redaktörerna överens. Alla publicerade förstasidan av Charlie Hebdo, inte mer.
– Det handlar om publicistisk hållning. Vår hållning är dialog och diskussion, inte provokation, menade Anna Lindberg.
– Bara för att man har rätt att publicera något, betyder det inte att man måste göra det, fortsatte Widar Andersson.
Anders Nilsson pratade om en hårdnande attityd de senaste sju-åtta åren med grova kommentarer och brev utan avsändare till redaktionen. Chefredaktörerna stod dock eniga om att det viktiga är att göra "de jobbiga jobben".
– Vi diskuterade vad publicistiskt mod betyder och en medarbetare sade "att våga publicera jobbiga saker". Där kan vi bara bli bättre, sade Anna Lindberg.
– Ju fler som kommer till tals, desto mindre motsättningar, sade Anders Nilsson.
Att Sverige går mot ett mer slutet samhälle, tror de inte.
– Jag tycker vi ska ner ännu mera på gatan och intervjua folk. Inte bara experter. Det blir lätt många vackra ord, sade Widar Andersson.
Även bland ÖHK:s företagare vill merparten se ett ännu öppnare Sverige i framtiden. Men det betyder även att de själva måste dra sitt strå till stacken.
– Vi kan ju vara rädda för att anställa människor från andra länder och kulturer. Man kanske är rädd om sina kunder. Men vi måste bli bättre där, sade en av åhörarna.