"Polisnallen" finns där för för att visa att polisen inte är farlig. "Ofta har barnen blivit rädda för polisen för att de mött dem i en skrämmande situation när det varit våldsamt hemma, med nallen vill vi visa att polisen är snäll och går att prata med", säger Maja Höjer.
Marie Bohlin Carlsson och Maja Höjer har arbetat med våld i nära relationer i många år. På Frideborg, kommunens verksamhet för personer som lever eller har levt med våld i nära relationer, arbetar man med alla grupper: de som utsätts, de som utsätter någon samt barn och unga som upplevt våld. Våldsutövare som söker sig dit är bara cirka en tredjedel så många som de utsatta, men är väldigt viktiga att arbeta med.
– Det är de som använder våldet som kan förändra, det är de som kan se till att det upphör, säger Marie Bohlin Carlsson.
De visar in i ett av rummen där barngrupperna träffas. Här sitter stora pappersblad på väggarna med ord som beskriver hur barnen känner när det är våld i hemmet: "ont i magen", "illamående", "rädd". När våldsutövare kommer in i det här rummet blir reaktionen nästan alltid densamma: "Så här kände jag när jag var barn".
– Det är väldigt vanligt, att man själv vuxit upp med våld i hemmet, säger Marie Bohlin Carlsson.
Frideborg i Norrköping var en av de första i landet att börja arbeta även med de som utövar våldet. Sedan verksamheten drog igång på 90-talet har de uppskattningsvis haft kontakt med cirka 1 500 våldsutövare.
Första kontakten är ofta via mejl eller telefon. Männen, som de flesta våldsutövare är, får sedan komma på ett första enskilt samtal. Efter ytterligare ett par samtal kan de börja i en grupp. Där möter de andra våldsutövare och tillsammans förs samtal, rollspel och gruppövningar för att lära om sitt beteende.
– När de först börjar gå hos oss är de väldigt uppfyllda av vad partnern gör: att partnern gör si eller så och därför blir det så här. Men där är vi jättetydliga med att säga att "det spelar ingen roll, vi ska inte prata om din partner utan nu är det dig vi jobbar med".
– Ansvaret ligger alltid hos den som använder våldet, säger Marie Bohlin Carlsson.
"Våld är varje handling riktad mot en annan person som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer, kränker, får den andra personen att göra något mot sin vilja eller avstå att göra någonting den vill."
Med tiden börjar de omvärdera sin syn. Prata mer om sitt eget beteende än partnerns. Reflektera över hur det de gör drabbar deras barn och partner – personer de faktiskt bryr sig om.
– Om man aldrig har kommunicerat på något annat sätt än att skrämma och hota är det jättesvårt att lära om till att börja lyssna och förhandla: "Det har alltid funkat att säga 'håll käften', varför ska jag börja säga på något annat sätt?". Det krävs att man får självinsikt, kunskap och träning för att lära sig ett nytt sätt – och det tar tid, säger Maja Höjer.
Trädet i korridoren har grenar fulla av små färgglada "löv" – tumavtryck av varje barn som gått hos Frideborg. Nya barn brukar titta storögt och säga: "Oj vad många", berättar Maja Höjer. "Då vet de att de inte är ensamma".
Hur många av våldsutövarna som blivit hjälpta och slutat med sitt våldsamma beteende vet de inte, men att det haft en effekt vet de.
– Vi har inga uppföljningar på det sättet tyvärr, men vi kan märka förändringar hos de som kommer hit, säger Maja Höjer.
– Ja, att man lärt sig att hantera sin ilska – man kan hejda sig, backa eller säga att man går ut en sväng. Sedan har vi också alltid en partnerkontakt och där kan vi också få en återkoppling om hur det går, säger Marie Bohlin Carlsson.
Förra året hörde 33 våldsutövare av sig till Frideborg. Bara under första halvåret i år har nu 32 våldsutövare hört av sig. Vad ökningen beror på är svårt att säga, men kanske har de lyckats nå fler genom kampanjer i sociala medier.
Att polisen nu ska börja söka upp potentiella våldsutövare tycker de är bra. Särskilt att de nu även ska lägga sitt fokus på de som står för våldet. Men de ser också risker:
– Nu vet vi inte exakt hur polisen går till väga, men om de söker upp en man utifrån att andra har larmat – grannar eller partnern själv, och mannen inte vet om detta, då kan det innebära en fara för den våldsutsatta. Då hoppas jag att polisen har en kontakt med partnern först och har en säkerhetsplan, säger Maja Höjer.