Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

De tar ett grepp om rasismen

Varför dras människor till rasism? Det var en av frågorna som diskuterades när forskare från Europa i torsdags samlades på Campus Norrköping för ett panelsamtal.

I torsdags samlades forskare från flera europeiska länder på Campus Norrköping för att delta i ett panelsamtal om rasism, populism och nationalism. Manuela Bojadzijev, Benjamin Opratko och Gazela Pudar Drasko var tre av forskarna.

I torsdags samlades forskare från flera europeiska länder på Campus Norrköping för att delta i ett panelsamtal om rasism, populism och nationalism. Manuela Bojadzijev, Benjamin Opratko och Gazela Pudar Drasko var tre av forskarna.

Foto: Henrik Jonsson

Norrköping2019-12-15 06:45

Forskare vid Linköpings Universitet deltar just nu i ett internationellt forskningsprojekt där de ska försöka förklara nationalismens och högerpopulismens framväxt i Europa.

Projektet är ett samarbete mellan forskare i Sverige, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Kroatien och Serbien.

–  Vi försöker djupstudera orsakerna till det vi kallar avvikande kulturer. Kulturer som hittar sin identitet i ett avståndstagande och reaktion mot saker. Vi vill helt enkelt titta på skälen till att folk stänger dörrarna till Europa, till invandring och till sådant som är annorlunda, säger Stefan Jonsson, professor på Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, och den som leder arbetet i Sverige.

I varje land gör forskarna intervjuer med människor i arbetslivet. 

De bedriver också fältstudier och tittar på människors fritidsvanor och studerar nätforum.

– Antagandet bakom projektet är att rasismens framväxt har att göra med förändringar i hur människor lever och arbetar och vilka man träffar. 

Projektet kommer att pågå fram till 2022, men redan nästa år räknar man med att kunna presentera en del resultat. Den gångna veckan samlades forskare från de deltagande länderna i Norrköping och i samband med det hölls ett panelsamtal där frågor om rasism, nationalism och populism diskuterades.

– Det har länge funnits en stark vilja att bereda väg för mänsklig rörelse och se till att det finns rum. Men flyktingvågen 2015 visade något annat. Det har svängt åt det auktoritära hållet. Men varför kan inte folk motstå de här auktoritära rörelserna? Är det något som förändrats eller inte? Vi forskare vill försöka ge andra perspektiv. Kanske finns det en del saker som hänt som vi inte kunnat förklara än, säger Manuela Bojadzijev, forskare från Berlin.

Éric Fassin, forskare, sociolog och författare från Frankrike var en annan av deltagarna. 

Han poängterade vikten av att få folk att inse betydelsen av politik.

– Istället för att börja med facister och försöka vinna dem över bör man börja med folk som avskyr politik. Folk som inte röstar. De säger något politiskt nämligen att de avskyr politik. Varför avskyr de då politik, jo det är för att de tycker att politik inte förändrar något. De tycker att resultatet är detsamma oavsett vem du röstar på. Det gäller att visa dem att politik faktiskt gör skillnad. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!