De sattes på prov
I lördags skrev 35000 personer i Sverige högskoleprovet. Bland andra Johannes Sköld kämpade med diagram, ordkunskap och lästest.- Jag vill förbättra min chans att komma in på högskolan, säger han.
Skrivningsvakten Andreas Palmgren tror att risken för fusk på provet är liten. - Alla legitimerar sig och det är ordning och disciplin i salen, för att det ska vara så rättvist som möjligt för alla som skriver provet i landet.
Foto:
- Det första gick bättre än det andra. Men man blev ju nästan gråtfärdig när provet börjar på det sättet och man inte vet vilket resultat som räknas, säger Martin.
Emil Pettersson skrev provet för tredje gången.
- Visst är det en fördel att ha skrivit det tidigare. Nu hoppas jag förbättra mitt resultat från tidigare år, så att jag kan läsa medicin, säger han.
Högskoleprovet består av 122 uppgifter fördelade på fem delprov. Det mäter förmågan till ordförståelse, logiskt tänkande kring matematiska problem, förmågan att tolka diagram, tabeller och kartor samt svensk och engelsk läsförståelse.
Kunskaperna och förmågorna som mäts anses vara nödvändiga vid högskolestudier.
De som går sista året eller nyligen gått ut gymnasiet är den största gruppen som skriver provet, de som är 24 år eller yngre utgör 74 procent.
Gymnasieläraren Andreas Palmgren, skrivningsvakt på Kungsgårsskolan, ser provet som en andra chans att komma in på högskolan.
- Högskoleprovet behövs som en andra chans för dem som inte gör sitt bästa under gymnasiet. Det är så mycket annat i elevernas liv under den tiden, men sedan kan de utvecklas något enormt, säger han.
Sent på lördagseftermiddagen lades facit till högskoleprovet ut på Sveriges Televisions textsida och då fick de som under dagen suttit och svettats exempelvis veta att argusöga är detsamma som vaksam blick och att bussarong är ett klädesplagg och inte ett musikinstrument.
Cirka fyra veckor dröjer det innan det rättade provet dimper ner i brevlådan och provresultatet är sedan giltigt i fem år.
Så jobbar vi med nyheter