På punkt efter punkt bemöter företrädare för den kooperativa föreningen Kolmårdsvind och projekteringsföretaget Wind4shore det som de menar är felaktigheter eller missförstånd. Och är tydliga med att vad det handlar om är en för klimatet nödvändig omställning till förnybar energi.
Affe Gustafsson, med en bakgrund som lärare, ekologisk bonde i Kolmården och S-politiker i kommunen, är ordförande i Kolmårdsvind ekonomisk förening, där Lasse Sandell, som till vardags jobbar på Hyresbostäders Studentbo, är kassör. Sandell är Kolmårdsvinds representant i styrelsen för Marvikenprojektet.
Projektledare Tore Wizelius, vd för bolaget Wind4shore, har varit sekreterare i Svensk Vindkraftförening, undervisat på högskolan på Gotland och skrivit böcker om vindkraft.
Vi träffas i Norrköping dagen före en vindkraftsdag på Vreta Kluster. I den västra delen av länet, vid Vättern, är vindkraften utbyggd. Men i den östra delen finns i princip ingenting. Det vill konsortiet bakom Vindpark Marviken – Kolmårdsvind, Wind4shore och det kommunala bostadsbolaget Hyresbostäder – ändra på.
Kolmårdvind, med 90 medlemmar, både privatpersoner, allt från Norrköpingbor till bönder på Vikbolandet, och ett tiotal företag, som Kolmårdens djurpark, bildades 2009. Alla som är intresserade kan köpa andelar. Fokus har flyttats från sikte på mindre anläggningar till större.
– Det vi har märkt är att de små går inte att få runt ekonomiskt – det är de stora som är intressanta, säger Lasse Sandell.
Kolmårdsvind har ansökt om att få bygga max 14 vindkraftverk, högst 190 meter höga, på kobbar, skär och grund i Bråviken, i projektet Vindpark Marviken. Troligen landar det på tio till tolv vindkraftverk. Målet är byggstart 2018.
– Det är en plats som är väldigt lämplig för energiproduktion, framför allt från vind, säger Lasse Sandell om Marviken.
Här finns det aldrig i bruk tagna kärnkraftverket, med en hamn och en oanvänd kraftledning, till både Skenäs och Norrköping, men också under vattnet över till andra sidan.
– Det finns många skäl för Marviken. Att det är i havet är att det blåser bäst där, och det är minst störningar där, säger Tore Wizelius.
Några sprängningar i berget är det inte fråga om, säger han. Betongfundamenten förankras i berget genom att man man borrar 15 meter djupa hål.
– Alla installationer görs från båt eller pråm, säger Tore Wizelius som tillbakavisar att det skulle vara billigare än att bygga på land.
Vindkraftverken byggs ett i taget, så några långvariga avspärrningar blir det inte, högst två veckor per ö, och inte heller några hinder i farleden, försäkrar han.
Och vindparker har på andra ställen där de uppförts blivit besöksmål, menar vindkraftsförespråkarna som även har en idé om att det gamla kraftverket kunde bli en utställningslokal för framtidens gröna teknik.
Enligt Tore Wizelius är det en myt att fåglar flyger in i vindkraftverk. Och med fågelvarningssystemet dtBird som sänder ut varningssignaler, och där man kan koppla på en stoppfunktion, är risken obefintlig, menar han.
En annan synpunkt är att i vattnet från Arkösund och söderut får man inte bygga vindkraftverk och söder om Oxelsösund säger försvarsmakten ifrån.
Hur säkra är ni på att Vindpark Marviken blir av?
– Om man tänker sig att mark- och miljödomstolen är mottaglig för rationella argument är vi bergsäkra – men vi är inte riktigt säkra på att den är det, säger Tore Wizelius.