Sofia Kolesnyk, Daria Tarasevych och Yevheniia Veremeienko kom till Skärblacka under tisdagen. Det är Yevheniia som har kontakter hos OK Denseln.
Det var för sex dagar sedan som Yevheniia Veremeienko, Sofia Kolesnyk och Daria Tarasevych bestämde sig för att fly från Ukraina. När flyglarmen började gå och marken började skaka i huvudstaden Kiev satte de sig i en bil och började åka västerut. På tisdagskvällen kom de till Skärblacka där de togs emot av frivilliga från OK Denseln.
– Jag trodde aldrig att det skulle hända. Att det skulle bli krig. Men allt gick så snabbt. Jag var med vänner i Kiev, säger Yevheniia Veremeienko.
Hon har en koppling till Skärblacka och OK Denseln. Hon har tillsammans med sin pojkvän kommit hit flera gånger varje år för att tävla i orientering. Det finns vänner i Skärblacka som hon var i kontakt med. Det blev ett snabbt beslut att lämna sitt hemland.
– Jag bestämde mig för att åka mot Sverige och Sofia och Daria följde med, säger hon.
Yevheniia Veremeienko hoppas att hon kan åka tillbaka till Ukraina snart. "Men just nu kanske jag gör mest nytta här", säger hon.
Yevheniia Veremeienko har bott i den näst största staden Kharkiv sedan tio år tillbaka. Bilderna och rapporterna från staden har varit dystra. BBC rapporterade under tisdagen om bombningar mot stadens frihetstorg och operahus.
De beskriver sin resa mot Sverige som lång och krånglig. De har bytt bil flera gånger. Har fått gå långa sträckor. Och efter vägarna mot den polska gränsen har köerna varit långa, kanske milslånga.
– Jag har inte sett några strider. Men jag har sett när natthimlen lyses upp av bomber, säger Yevheniia Veremeienko.
Sofia Kolesnyk och Daria Tarasevych sitter tysta under nästan hela vårt samtal. Men Sofia Kolesnyk berättar att hon inte har fått tag i sina föräldrar. De bor i närheten av Donetsk.
Sofia Kolesnyk följde med sin vän Yevheniia till Sverige. "Jag har inte fått kontakt med mina föräldrar", säger hon.
– Jag har försökt få tag i dem. Men de svarar inte. Jag har försökt många gånger, säger hon.
– Mina föräldrar vet åtminstone att jag är här. I säkerhet, säger Daria Tarasevych.
Daria Tarasevych har varit i nontakt med sina föräldrar. "De vet att jag är i säkerhet", säger hon.
Med under samtalet sitter Jonny Carlsson. Han är vice ordförande i OK Denseln. Han berättar att klubbens medlemmar har engagerat sig stort. Och samma dag som Vladimir Putin skickade in sina trupper i Ukraina började klubben höra av sig till orienteringsvänner i landet. Om hur läget var? Om det fanns något de kunde hjälpa till med?
Jonny Carlsson är vice ordförande i OK Denseln. "Jag känner Yevheniia sedan många år tillbaka. Hon brukar komma till Skärblacka några gånger varje år för att tävla i orientering", säger han.
– Det är många som vill hjälpa till och när vi skulle göra i ordning klubbstugan här vid Mårängens camping var vi över 20 personer som jobbade för att kunna göra det något så när hemtrevligt. Det är många som har skänkt saker. I morgon kommer också en familj från Ukraina hit. De var i Spanien och kan inte ta sig hem, säger han.
Här har OK Denseln förberett för en familj på fem personer som kommer under torsdagen.
Frågan om hur länge de tre måste vara ifrån sitt hemland hänger i luften. Hopp och vad som är realistiskt är ibland inte förenligt. Den egna tryggheten står emot att vara nära sina kära. Det kommer att ta tid att samla tankarna. Det är alla tre överens om.
– Jag hoppas att jag kan åka hem snart. Men just nu kan jag vara här och hjälpa till så gott som det går. Jag tror att vi kan göra mer här. Samtidigt finns oron för alla vänner och släktingar. Min pojkvän är kvar i Ukraina. Vi tog inget riktigt farväl. Vi trodde att vi skulle ses snart igen, säger Yevheniia Veremeienko.
I lugn och ro i OK Denselns klubbstuga. Men ändå inte. Att hålla koll på vad som händer i omvärlden är något som är viktigt.
Sofia Kolesnyk delar upplevelsen med Yevheniia Veremeienko. Ingen ukrainsk man mellan 18 och 60 år får lämna landet och hon hann inte heller att ta ett riktigt avsked till sin pojkvän.
– Jag hoppas att vi kan ses snart igen, säger Sofia Kolesnyk.
Ukrainska medborgare behöver inget visum och får lov att stanna i Sverige i 90 dagar som turister. Än så länge har bara ett begränsat antal uppgett för gränspolisen att de söker asyl. Vad som händer sen är oklart.
Jonny Carlsson är vice ordförande i OK Denseln. Här utanför klubbens lokaler tillsammans med Sofia Kolesnyk, Daria Tarasevych och Yevheniia Versemeienko som alla tre kom till Skärblacka under tisdagen.
– Vi följer vad som händer när det gäller det. Om det kanske blir så att de får stanna längre. Men vi som förening kommer att hjälpa så länge det behövs. Om de behöver få något mer permanent boende här. Eller om de behöver få hjälp med boende i Ukraina. Ingen vet hur det kommer att vara att komma tillbaka, säger Jonny Carlsson.
Yevheniia Veremeienko, Sofia Kolesnyk och Daria Tarasevych lämnade Kiev för sex dagar sedan. Beslutet om flykt togs snabbt.
Med flyg är det ungefär 130 mil till Kiev från Skärblacka. Skillnaderna mellan de två platserna är svåra att föreställa sig. Men de tre nyanlända försöker sig ändå på en beskrivning hur det känns att vara framme på en säker plats.
– Trots oron kunde jag sova i natt. Här finns vänner, säger Yevheniia Veremeienko.
– Det har varit en lång resa. I natt sov jag, säger Sofia Kolesnyk.
– Den största skillnaden var att det var lugnt. Inga flyglarm. Inga bomber. Inga rädda människor, säger Daria Tarsevych.