Inte sedan 1970-talet har Sveriges geologiska undersökning, SGU, gjort en kartläggning i vårt område. Därför var det nu på tiden, tyckte myndigheten som varje år mäter berggrunden i olika områden i Sverige.
– Vi mäter magnetfält, jordens naturliga gammastrålning och markens elektriska ledningsförmåga, berättar Henrik Johansson, geofysiker och funktionsansvarig.
Årets mätning pågår mellan den 11 maj och slutet av juli och täcker in stora delar av Sörmland och norra delarna av Östergötland. Bland annat Finspång, Kolmården och Åby utanför Norrköping ska kartläggas. Planet flyger lågt, på 60 meters höjd, och låter ungefär som en lastbil. Men för den som vill ut och spana efter det blir det inte lätt: om och var planet ska flyga bestäms från dag till dag.
– Vi är väldigt väderberoende. När vi flyger så lågt blir det för turbulent om det blåser för mycket så då kan vi inte flyga. Inte heller om det är för låga moln eller regnar – då försvinner sikten, säger Henrik Johansson.
Den som ändå vill ut och leta ska titta efter ett ganska litet, tvåmotorigt flygplan med en "gadd" längst bak.
– Där sitter vår mätutrustning. Det ser ut lite som en bom som sticker ut längst bak.
Planet flyger också vissa tider: mellan klockan 05.30 och 10 på morgonen och klockan 17 och 22 på kvällen.
De utgår alltid från Eskilstuna flygplats där Henrik Johansson och hans medarbetare stannar på marken och håller kontakten med flygets två besättningsmedlemmar. Sedan kartläggs det område där vädret för dagen tillåter. Mätningarna kan visa egenskaper hos berggrunden och jordarterna ner till flera kilometers djup och informationen kan användas till en mängd olika saker, exempelvis samhällsplanering.
– Om du ska bygga en väg eller en järnväg är det bra att veta berggrunden där. Sen tar vi reda på var det finns sprickzoner som kan vara vattenförande – här kan det finnas bra med grundvatten. Datan kan också användas inom jordbruket.
Men behöver verkligen berggrunden mätas om och om igen, den förändras väl inte?
– Det är inte berggrunden som ändrats utan vår kunskap om det, förklarar Henrik Johansson.
– Det tillkommer nya mätmetoder som gör att vi får ny information: instrumenten har blivit bättre sen 70-talet, det fanns inte ens gps då så positioneringen var lite så och så. Sen behöver vi uppdatera och komplettera. Nu får vi ett bättre underlag.