Framför allt hade Borgsmoskolan under det gångna läsåret fyra-fem elever i nian, som knappt var i skolan alls.
– De kom kanske en dag på hela läsåret, och det berodde då på psykisk ohälsa. Vi har gjort allt vi skulle göra, och vi har anmält saken till vår huvudman kommunen. Där beslöt man att inte vitesförelägga föräldrarna.
– Vidare har vi elever med Asperger, adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser. Förr gick sådana elever i särskolan, men vi har nu flera inskrivna här. De har extra hjälp och räknas in i statistiken.
– Och vi har också interkulturella klasser, alltså med elever som bara varit i landet kort tid.
Det är huvudorsakerna till, att niorna gått tillbaka i gymnasiebehörighet jämfört med i fjol. Stenberg tror dock inte att psykisk ohälsa, adhd eller asperger har ökat. Vissa år är det mer, andra år är det mindre.
Får genomslagEftersom Borgsmoskolan hade 70 elever i nian gör varje enskild elev 1,4 procent till eller från. Fem, som inte ens deltagit i undervisningen, ger då minus 7 procent i gymnasiebehörigheten bland eleverna.
– Vi hade ganska god standard på eleverna, som inte hade så jättemycket behov av stöd. Men visst, vi hade många sådana elever också. Några har kommit från andra kommuner, andra är fosterhemsplacerade... och så vidare, säger Stenberg.
Läs mer i torsdagens Folkbladet