Därför begår ungdomar brott
NORRKÖPINGVad lockar ungdomar in i en värld kantad av droger, kriminalitet och våld? Och hur kan de tas ur den? De frågorna stod i centrum under ett stort seminarium i Norrköping på måndagen.Tongivande kriminologer har en dyster syn på möjligheterna att behandla kriminella. Men Gunnar Bergström, behandlare och metodutvecklare, anser att en positiv förändring trots allt är möjlig.
Gunnar Bergström berättade för poliser, socialarbetare och representanter från andra organistationer i Norrköping om sina erfarenheter om hur man vänder en till synes hopplös utveckling för ungdomar som hamnat snett i tillvaron. FOTO: ANDREAS SKOGH
Foto:
Det sa Gunnar Bergström som var inbjuden av socialförvatningen att prata om kriminella och missbrukande ungdomarnas sammansatta problembild inför 160 personer inom polis, frivård, brottsofferjouren och socialtjänst.
<b>Lång erfarenhet</b>
Gunnar Bergström har lång erfarenhet av behandlingsarbete och har vidareutvecklat en amerikansk behandlingsmetod som kallas Multi Systemic Therapy, MST, som egentligen var avsedd för tungt kriminellt belastade fångar.
Idag är han verksamhetschef för den öppna barn- och ungdomsvården i Upplands Väsby kommun, den enda plats i Sverige som driver MST-program.
- I dag finns en benägenhet att säga att det inte går att behandla ungdomar så att de lämnar kriminaliteten bakom sig. Men av dem som genomgått vårt program har hälften klarat sig utan återfall i brott, säger Gunnar Bergström.
<b>Känslan att inte duga</b>
Samtidigt tillägger han att återfall i brott är svårt att mäta, för det hänger naturligtvis ihop med polisens effektivitet. Fungerar inte polisens arbete och få grips, ser det lätt ut som återfallsstatistiken är bättre än den egentligen är.
Enligt Gunnar Bergström bottnar kriminalitet ofta i en känsla av att inte duga som man är.
- Alla negativa signaler från omgivningen övertolkas, medan personen har svårt att ta emot beröm. Ofta finns en känsla av att alla är emot en.
<b>"Kriminell radar"</b>
Den som börjar umgås i kriminella kretsar börjar tänka allt mer kriminellt. Den "kriminella radarn" slås på och den är svår att stänga av.
- När man går in i affären ser vi prislappar, en som är van att stjäla ser larmanordningen och utrymningsvägar. En kille berättade att det kändes som bortkastad arbetstid att vara inne i en affär utan att sno något.
Alla kriminella stjäl inte för finansiera ett missbruk. Men orsakerna kan finnas i habegär. Brott ger pengar och makt - som är tillvänjande.
- Den som bränner 3000 kronor varje utekväll, är ute tre gånger i veckan och har fått en social status genom det kan få svårt att klara sig på socialbidrag.
<b>Spänning och lust</b>
Kriminaliteten lockar också den som söker spänning- och lustupplevelser.
- Det krävs att spänningsdosen ökas. Efter ett tag tröttnar biltjuven på lättstulna Oplar och går över till "inbrottssäkra" japanska bilar eller byter brott, säger Gunnar Bergström.
Gunnar Bergström har sorterat ut ett antal "tankemönster", som fungerar likt bensin i den kriminelles motor. Ett sådant är att rättfärdiga brott eller missbruk, ofta genom att skylla på socialen eller jobbet. Ett annat är sentimentalitet. Ett exempel på detta är inbrottstjuven som sa att han inte var någon riktig tjuv, eftersom han lät julklapparna och barnens leksaker ligga kvar när han gjorde ett inbrott.
Andra kriminella drivs av en känsla av utvaldhet eller en stark optimism. De tror att de är osårbara och aldrig åker fast. Eller också har de attityden att allt fixar sig, enligt Gunnar Bergström.
Så jobbar vi med nyheter