Rasmus Paludan hade tillstånd att hålla möte i bland annat Navestad och Skäggetorp. Han skulle bränna koranen.
Det har strömmat in JO-anmälningar mot Polismyndigheten och den danske politikern Rasmus Paludan sedan påskhelgens upplopp. Det handlar sammanlagt om runt 100 anmälningar. Gemensamt för anmälningarna mot Rasmus Paludan är att anmälarna anser att hans åsikter och hans koranbränning är hets mot folkgrupp. Men JO (Justitieombudsmannen) granskar inte politiker och politiska partier. Så kvar blir det att granska polismyndigheten som statlig myndighet.
Anmälningarna mot Polismyndigheten är i hög grad en reaktion på att myndigheten gav tillstånd till att politikern skulle få hålla sina möten. Men några av anmälningarna handlar också om att polisen visade brist i sina analyser av vad ett tillstånd att hålla koranbränningen skulle innebära. Så här skriver en anmälare: "(Polisen) underlät att vidta åtgärder för att säkerställa säkerheten för svenska medborgare i stadsdelen Skäggetorp. Oavsett ledde detta till att de ej klarade av sin uppgift utan fick retirera bort från kravallerna och övergav därigenom de svenska medborgare de var ålagda att skydda".
När det gäller myndighetens godkännande av att Rasmus Paludan skulle få hålla sitt möte avvaktar polisen vad JO kommer att säga, enligt Tommy Thorngren, pressansvarig hos Polismyndigheten Region Öst.
Thommy Thorngren är pressansvarig för Polismyndigheten region Öst. Han skriver i en skriftlig kommentar att myndigheten anser att det är helt i sin ordning att JO granskar polisens beslut när det gäller tillståndshanteringen.
– Sverige har ett system där polisen är de som utfärdar tillstånd för olika former av allmänna sammankomster utifrån ett starkt grundlagsskydd om att få uttrycka sina åsikter. När vi tar det beslutet går det både att överklaga och i efterhand anmäla till olika instanser för att pröva om beslutet är/var korrekt. Vi kommer att följa hanteringen för att se om de har någon synpunkt på vår bedömning.
Mikael Backman är polisens kommenderingschef. "Vi hade tagit höjd i vår resurs för att det kunde uppstå ordningsstörningar. Men det här blev kraftigare än förväntat", säger han om myndighetens insatser i Navestad och Skäggetorp
När det gäller kritiken om hur själva polisinsatsen sköttes, och om medborgarnas säkerhet var satt under risk, är det kommenderingschef Mikael Backman som svarar. Han vill förklara varför hela insatsen blev som den blev.
– Vi hade en situation i både Skäggetorp och Navestad som eskalerade och blev så pass omfattande att vår resurs var tvungna att dra sig tillbaka i väntan på förstärkningar. Det var då våldsamt upplopp med stenkastning och brända polisbilar. Men som vi uppfattade det till allra största del vände det sig mot polisen. Vi hade tagit höjd i vår resurs för att det kunde uppstå ordningsstörningar. Men det här blev kraftigare än förväntat. Vi fick ta in en större resurs.
Polisen tvingades retirera och lämna Skäggetorp när upploppen på torsdagen blev allt för kaotiska.
Han beskriver det som att situationen lugnade ned sig medan man inväntade förstärkningarna. Framför allt i Skäggetorp.
– I det läget gör vi en bedömning att vår närvaro skulle riskera att eskalera situationen om vi går in igen och att det lugnare läget innebar att det inte fanns någon fara för allmänheten.
Bilder från Navestad under upploppen.
Enligt Mikael Backman är det självklart att polisen ska se till att bland annat bostadsområden ska vara säkra. Men han menar samtidigt att det inte alltid går att garantera det.
– Oförutsedda förlopp kan uppstå och då behöver vi anpassa oss efter det. Vi gör ständigt bedömningar och försöker anpassa vår resurs efter förutsättningarna. Den senaste veckan händelser påverkar så klart hur vi nu bedömer situationer framåt den närmaste tiden. Vår förhoppning är att allmänheten ser att vi jobbat hårt just för att försöka kontrollera de ordningsstörningar som uppstått, säger han.