Vid första anblicken av Urbergsskolan finns inget som tyder på att det skulle vara en skola. På skolgården finns en halvrutten lekställning, en gungställning utan gungor, igenväxta sandlådor och en kraschad basketkorg. Det finns ingen skylt som indikerar att det ligger en skola på platsen. Trots detta är Urbergsskolan en av kommunens elva gemensamma resursgrupper som vänder sig till barn med särskilda behov. Barn med behov av extra stöd och där skolan inte bara ska fungera som skola utan också som ett komplement till en ofta stökig hemmiljö.
"Bästa miljön"
Mia Wiman, programsekreterare med ansvar för de kommungemensamma resursgrupperna på utbildningskontoret, blir bekymrad när hon får höra om det eftersatta underhållet.
- Jag har inte varit där på tre år, så jag vet inte hur det ser ut. Men den här skolan riktar sig till elever som lever under stora sociala svårigheter. De här skolorna finns till för att kunna erbjuda den bästa miljön och de bästa pedagogerna - just för att kunna tillgodose elevernas behov, säger Mia Wiman.
"Inte satsat"
Sedan skolan flyttade in i den gamla förskolebyggnaden på Vilbergsgatan 2003 har ingenting gjorts åt utomhusmiljön. Enligt Mia Wiman är det Boel Skärlina, rektor på skolan, som ansvarar för skolmiljön.
- Varför det inte gjorts något åt utemiljön kan man fråga sig - det handlar om ekonomi. Vi har haft funderingar på att göra något åt den. Men eftersom det pågår diskussioner om de kommungemensamma resursgrupperna överhuvudtaget ska finnas kvar, så har vi inte satsat på utemiljön - det finns inga pengar till det, säger Boel Skärlinas.
Fotbollsmål
Boel Skärlinas håller med om att eleverna på skolan inte har någon inspirerande utemiljö och säger att tanken är att det under våren ska sättas upp ett fotbollsmål och en basketkorg på skolan. Hon säger att hon nyligen skickat in en skrivelse till områdeschefen där hon också påtalat skolgårdens brister.
- Vi har tänkt att investera lite grann med de små möjligheter vi har. Det behöver göras något åt utemiljön om vi ska fortsätta vara en skolverksamhet. Men man lägger inte pengar på en skolmiljö om man inte ska stanna kvar, säger Boel Skärlinas.
Jan Bouvin, barn och ungdomschef på utbildningskontoret, säger att dålig ekonomi inte är ett tillräckligt skäl för att inte åtgärda brister i skolors utomhusmiljö.
- Det är rektorernas ansvar att se till att eleverna har en säker, inspirerande och trevlig skolmiljö. Vi gör inga tillsynsbesök utan litar på att rektorerna säger till om något behöver åtgärdas. Man kan inte skylla på att det inte finns pengar. Är det något som behöver fixas måste man tala om det för oss - det är rektorernas ansvar. Sedan bedömer vi om det är relevanta åtgärder och om det finns pengar, säger han.
Jan Bouvin anser inte heller att planerna på en eventuell omorganisation av de kommungemensamma resursgrupperna duger som förklaring till att man inte rustat upp skolans utemiljö.
- Skolan har ju funnits i åtta år? Och planerna på en omorganisation har inte kommit så långt att det skulle vara ett skäl till att inte rusta upp en befintlig skolmiljö. Tillsammans med Mia Wiman kommer jag kontakta Boel Skärlinas. Det är vårat ansvar att se till att eleverna har en bra skolmiljö, säger han.