Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Dålig prognos efter plötsligt hjärtstopp

Få överlever ett plötsligt hjärtstopp, men forskning pågår för att rädda fler som drabbas.

En hjärtstartare kan vara skillnaden mellan liv och död för den som drabbats av ett plötsligt stopp.

En hjärtstartare kan vara skillnaden mellan liv och död för den som drabbats av ett plötsligt stopp.

Foto: MONS BRUNIUS / TT

Norrköping2021-10-19 06:45

I Folkbladets e-tidning i söndags berättade vi om 38-årige Kristian Dabovic Stenström från Norrköping som fick ett hjärtstopp hemma i tv-soffan.

Tack vare hjälp från närstående kunde hans liv räddas.

För många andra slutade det inte lika väl.

Statistik från 2019 visar att endast 40 personer av de totalt 297 östgötar som drabbades av hjärtstopp utanför sjukhus överlevde – trots att hjärt- och lungräddning startats i samtliga fall.

 I Sverige får ungefär 10 000 personer plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus varje år. Hjärt-lungräddning initieras i cirka 6 000 av dessa fall. Endast cirka 600 överlever. Det visar en sammanställning från Hjärt-Lungfonden och Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret.

– Kunskapen om vilka som riskerar att drabbas och varför man drabbas är fortfarande alltför liten och vi behöver fortsätta forska kring detta, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskning visar att den som får hjärt-lungräddning i väntan på ambulansen har mer än dubbelt så stor chans att överleva. Forskning har visat att i de fall som en hjärtstartare används inom tre minuter har personen 70–80 procent chans att överleva.

– Fenomenet hjärtstopp är komplext. Det handlar inte om en enda bakomliggande hjärtsjukdom och det går inte enkelt att ringa in enstaka riskgrupper. Hälften av de som drabbas är till synes helt friska, aktiva människor som inte har några tidigare symtom, säger Johan Herlitz, professor och biträdande registerhållare för Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!