Dålig återväxt och röjning
NORRKÖPINGNaturvården har blivit bättre i östgötska skogar. Framtidens skog kommer att ha fler grova träd, mer gammal skog och många fler lövträd. Detta trots att återväxten och skogsröjningen är för dålig.
Det visar Skogsvårdsstyrelsens stora utvärdering av tillståndet i landets skogar. En utvärdering som kan bli grunden för en ny skogspolitik.
Utvärderingen visar att skogsägarna tar mer hänsyn till miljön än för tio år sedan. Men den visar också på några stora brister: försämrad återväxt och dålig röjning. Miljöfrågorna har hamnat i förgrunden och produktionsfrågorna i bakgrunden.
- Var femte återväxtyta i Östergötland fyller inte lagens krav, säger länsjägmästare Sven-Inge Karlsson.
<b>Fel metod</b>
Lagen ställer krav på hur många plantor som ska planteras på avverkad mark. Nu har Skogsvårdsstyreslen tittat närmare på de platser där avverkning skedde åren 93-95.
Resultatet är ganska nedslående.
- Det är för dåligt. Många skogsägare har valt fel metod för återväxten, säger Sven-Inge Karlsson.
Det finns två vägar: plantering och naturlig föryngring, att skogen sår sig själv. Man lämnar fröträd och hoppas på det bästa.
- Det fungerar bra på vissa marker, inte alls på andra, säger Sven-Inge Karlsson.
Privata skogsägare är sämre än de stora bolagen. Det är en fråga om kunskap, men också om ekonomi. I mitten på 90-talet hade vi en nergång i skogsproduktionen beroende på dålig lönsamhet.
En förbättring är troligen på väg. Allt fler skogsägare har under de senaste åren insett att naturlig föryngring inte fungerar och övergår till markberedning och nyplantering.
<b>Dålig röjning</b>
Det andra stora problemet i dagens skogsbruk är dålig röjning.
- Nivån är väldigt låg, en fördubbling är nödvändig, säger Sven-Inge Karlsson.
De senaste tre åren har 17.000 hektar skog av 600.000 i Östergötland röjts.
- Vi har ett akut behov på 60-70.000 hektar som måste röjas för att vi ska hinna ikapp.
Men ett problem är att även om viljan, kunskapen och ekonomin fanns så saknas arbetskraften. Det krävs 150 man på heltid i skogen i fem år för att målet ska nås.
- Röjning är den åtgärd som markägaren oftast utfört själv. Men idag hinner de inte. Dessutom är många skogsägare inte lämpade att gå ut i skogen själv, säger Sven-Inge Karlsson.
Det betyder att de är pensionärer -eller stadsbor.
Röjningen är mycket viktig för den framtida skogen. Den bestämmer vilka trädslag vi ska ha och hur grova träden blir. Den ger kortare växttid. Bättre ekonomi helt enkelt.
- Ett problem är att utgifterna syns nu, men intäkterna ligger långt fram i tiden, säger Sven-Inge Karlsson.
En orsak till "röjningsberget" är att den lagregel som tidigare gällt togs bort i 90-talets skogspolitik, som talade om "frihet under ansvar". Det blev mycket miljötänkande och mindre produktionsinriktat skogsbruk.
-Det är en myt att det är bra för miljön att inte röja, säger Sven-Inge Karlsson.
<b>Viltskador</b>
Rådjur och älgar åstadkommer stora skador i skogen. Rådjuren på mindre plantor och älgarna på lite större.
- Skadorna på tallskog är oacceptabelt stora idag, säge Sven-Inge Karlsson.
Slutsatsen är att det behövs en bättre balans mellan vilt och skog. Rådjuren har minskat sedan räv och lo blivit vanligare. Och det är just rådjuren som varit det största problemet.
Östgötaskogarna har i stort sett varit förskonade från angrepp av granbarkborre och snytbagge på senare år. Vissa angrepp av Gremmeniellasvamp på tall har förkommit, men det är inget stort problem i vårt län.
<b>Naturskydd</b>
Det har satsats mycket pengar på att skydda skog under de senaste åren. Idag är drygt 0,3 procent av skogen i länet skyddad på något sätt. Det är en låg siffra jämfört med många andra län, men den förbättras. 207 nya områden har fått biotopskydd vid årskiftet, berättar Sven-Inge Karlsson. De flesta är små områden, snittet ligger på 2,5 hektar. I år har Skogsvårdsstyrelsen 16 miljoner kronor att använda som ersättning till skogsägare för skyddad skog.
- Det har fungerat väldigt bra. Det är sällan vi stöter på problem när vi vill skydda ett visst skogsbestånd, säger Sven-Inge Karlsson.
Skogsägarna visar miljön mer hänsyn än tidigare, enligt utvärderingen.
- Man tar mer hänsyn vid slut-avverkning, säger Sven-Inge Karlsson. För tio år sedan var det bara hälften av avverkningarna som fyllde kraven. Idag är den siffran nere i 20 procent.
Så visst kan det bli bättre.
<b>Hållbar utveckling</b>
Trots att det finns brister kommer framtidens skog att bli bättre, även om utvecklingen fortsätter i samma traktorspår, menar Sven-Inge Karlsson
- Det stora flertalet skogsägare sköter skogen på ett utomordentlig sätt. Det är viktigt att påpeka.
Skogen är viktig för en hållbar utveckling, säger Sven-Inge Karlsson. Den sysselsätter 100.000 människor och är en av grundbultarna i den svenska ekonomin. 19 procent av vår energiförbrukning kommer från biobränslen och den andelen måste öka, enligt Sven-Inge Karlsson:
- För en hållbar utveckling måste vi satsa på förnybara resurser och det är ju skog. Vi tar ut för mycket fossila bränslen ur jordskorpan idag.
- Det här behöver man predika mycket om, säger Sven-Inge Karlsson, länsjägmästare.
Så jobbar vi med nyheter