Dags att plocka flyghavre
Nu är det hög tid för bönderna att plocka flyghavre. Ett ogräs som finns på de flesta svenska åkrar, och som ger sämre skörd. Lantbrukarna måste enligt lag se till att detta ogräs inte finns på deras marker.
Flyghavre ser nästan ut som vanliga havrestrån. Man kan dock känna igen ogräset. Dels är strået längre än vanliga strån, och vipporna är lite glesare. Frökapslarna är tomma.
Foto:
- De goda grannarna brukar se till att det hålls efter ändå, säger Sören Andersson, lantbrukare på Mörje gård på Vikbolandet.
Lantbrukarna är ålagda att åtgärda spridning av flyghavre. All flyghavre som plockas måste brännas eller kastas i täta förpackningar. Finns det för mycket av ogräset måste hela åkerns säd slås av.
- Om man har otur kan det växa tätt som vass, berättar Sören Andersson. Han vet vilka områden på åkrarna som är mest utsatta. Ogräsfröna kan nämligen ligga kvar i jorden i flera år, för att sedan titta upp igen.
Dyr besprutning
Flyghavre ser nästan ut som vanlig havre, men har ingen kärna. Den försämrar kvalitén på den skördade säden - om ogräset inte plockas bort i tid. Fröna sprids mycket lätt.
Sören Andersson har besprutat all sin höstsäd mot flyghavre.
- Besprutningen kostar 400 kronor per hektar, men det är det värt. Vårsäden hann vi inte spruta, för det var regnigt när det skulle ha gjorts. Det är ett otroligt jobb att gå och plocka för hand. Sprutningen har besparat oss mycket arbete.
Sådden sker i april-maj. Säden ska inte skördas förrän om tre-fyra veckor. Men flyghavren mognar före den andra säden. Då sprider sig ogräsets frön.
Man kan anlita särskilda flyghavre-patruller. Hushållningssällskapet ser till att det finns ett gäng ungdomar från trakten som kan hjälpa till att plocka, om det behövs. På Mörje gård plockar de själva.
Kontrollerar
Sören Andersson äger och arrenderar 185 hektar åkermark och 200 hektar skog. En hektar är 10 000 kvadratmeter. Han har, tillsammans med sin bror, ett femtiotal mjölkkor.
Nere i Europa finns mer flyghavre än i Sverige, det är inte lagligt reglerat på samma sätt. Det betyder alltså att det - generellt sett - finns en högre halt av ogräsfrön i säden som skördas i Europa.
De som odlar utsäde - den säd som används vid sådd - är extra hårt kontrollerade av Länsstyrelsen och av uppköpare. Kontrollanter kommer ofta oanmälda för att besikta. I utsädet får det knappt finnas något ogräs alls.
Nu har Sören Andersson och hans fru ungefär tio dagar på sig för att plocka den sista flyghavren.
Han berättar att det dock inte finns lika mycket flyghavre i år, jämfört med i fjol. Så nog ska de hinna med.
Så jobbar vi med nyheter