Alla barn i skolan hjälper omkring 60 barn per år att komma tillbaka till skolan. I cirka 50 av fallen lyckas de nå sitt mål. Det betyder inte att barnet är tillbaka på full tid i skolan efter åtta veckor, utan att barnet går i den omfattning och enligt den plan som man kommit överens med skolan om. Efter möten med både skolan och hemmet kartlägger de problematiken och gör sen en plan för hur eleven ska komma tillbaka till skolan. Skolgången måste anpassas och vissa ämnen kan exempelvis läsas hemifrån.
När Alla barn i skolan kommer in i bilden är det ofta en ansträngd relation mellan skola och hem.
– Vi brukar prata om att röka fredspipa. Skolan kämpar, alla kämpar, men vi behöver kämpa tillsammans och med rätt målsättning för det här unika barnet, säger Ina.
Alla barn i skolan uppskattar att cirka 85 procent av barnen som de kommer i kontakt med har en NPF-problematik. Det vill säga att de lider av någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd, add eller autismspektrum. För de här barnen är dagens skola, där mycket i undervisningen bygger på att man ska diskutera, reflektera och analysera, jättesvår att klara av.
– Autismens kärnsvårigheter, det som ingår för att få en sådan diagnos, det är de färdigheterna som man behöver ha i dagens skola utifrån läroplan och betygskriterier. Det blir en jättekrock, säger Carol Örnborg, pedagog på Alla barn i skolan.
– Barnet behöver vara tryggt, ha mycket lugn och ro och mycket förutsägbarhet, säger Ina.
Det Alla barn i skolan vill föra ut i den vanliga skolan är mer tydliggörande pedagogik där eleven ska kunna får svar på "de sju frågorna". Några av dem är: Vad ska jag göra? När ska jag göra det? Med vem ska jag göra det? Ina framhåller att det finns många duktiga pedagoger som jobbar på det sättet.
– Men vi skulle vilja NPF-anpassa i alla klassrum. Då får de svar på de sju frågorna, man får hjälp med planeringen och man får omfamningen.
Andra anpassningar kan handla om att ge undervisning enskilt eller i mindre grupp, något som ibland är svårt att få till.
– Det är jättelätt på vissa skolor och svårare på andra, det är väldigt olika och det är lite av en sorg. Vi vill ju att det ska finnas de förutsättningarna på alla skolor, säger Ina.