– Jag precis som en vanlig människa och vill inte bli upphöjd för att jag gör detta. Istället ser jag mig som en medmänniska som gör det som jag skulle vilja att någon gjorde för mig, om jag befann mig i en liknande situation. Det säger Clara när vi träffas över en kopp kaffe på Café Vetekornet.
Varför hon ställer upp för en intervju är för att hon hoppas inspirera andra att hjälpa EU-migranterna, så att de får en lite drägligare tillvaro i Norrköping.
– I mars åker jag till Grekland för att plugga grekiska, så jag önskar att någon tar vid, när jag slutar, säger hon.
Det var i somras som hon började arbeta ideellt för Hela Människan. I dag jobbar hon några timmar varje vecka med att hämta mat, packa och dela ut matkassar till EU-migranterna. Hon jobbar också i Matteusgården, dit EU-migranter kan komma varje torsdagskväll, för att duscha och tvätta sina kläder.
– På torsdagskvällarna finns det en tolk i Matteusgården, då får man lite mer kontakt med människorna. De är precis som du och jag, men de befinner sig i en extremt utsatt, ekonomisk situation. De har inte råd att ge sina barn mat eller att låta dem gå i skolan. Detta berör mig jättemycket, säger Clara.
När de första EU-migranterna kom till Norrköping förra vintern, kände Clara direkt att hon inte bara kunde gå förbi människorna som tiggde, utan att hon ville göra något för dem.
– Jag kunde inte bara stå och se på, utan kände att jag måste göra något. Jag tror att det beror på min uppväxt. Min morfar är invandrare och han har alltid haft ett brinnande intresse för integration och jobbat mot rasism. Han hade ofta flyktingar boende hos sig.
Innan Clara började arbeta som volontär visste hon inte hur hon skulle agera, skulle hon ge pengar eller mat? Hon erkänner också att hon funderade över om det fanns någon sanning i ryktena om att det är kriminella ligor som organiserar tiggandet.
– Om jag hade några fördomar tidigare så har de reducerats. Jag vet att det inte finns några kriminella ligor i Norrköping, utan att pengarna går direkt till tiggarna.
Att sådana fördomar fått fotfäste i Norrköping och Sverige, tror Clara beror på den smygrasism som finns i Sverige och på att människor sällan känner eller umgås med människor från andra länder. Sverigedemokraterna har dessutom bidragit till att förstärka de här fördomarna menar Clara.
Hon inser att hon inte kan hjälpa alla EU-migranter och ibland blir orättvisorna så fysiskt påtagliga att det gör ont i magen eller att gråten kommer, som när hon går hem till sin varma säng och EU-migranterna går för att sova i någon bil, berättar Clara.
– Jag gör det lilla jag kan och jag tror att det spelar roll.