Cirkusdirektören har aldrig ledigt
NORRKÖPINGCirkusen har kommit till stan. Och till en ny plats. I år reser Cirkus Scott tälten i södra hamnen. Tältarbetarna hade inga problem att få ner tältpinnarna i asfalten. - Det här stället är perfekt, säger Henry Bronett nöjt. Vi spelar på alla underlag utom kvicksand.
Henry Bronett har förnyat cirkusen, samtidigt som han värnar om gamla cirkustraditioner. Han lever med cirkusen. Skådespeleriet har han lagt på hyllan. Det finns ingen tid över. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
- Det är Helga, presenterar han. Vi fick henne från ett hundstall i Uddevalla. Hon är en gatukorsning. När hon kom var hon i riktigt dåligt skick, men nu har hon hämtat sig.
I husvagnen finns tre fåtöljer. Helga hoppar snabbt upp i den som Henry Bronett hade tänkt sätta sig i och han sätter sig snällt på en gammal pall istället.
- Det är Helgas fåtölj, förklarar han.
<b>Som en rockkonsert</b>
Henry Bronett riktigt sprudlar av entusiasm när han berättar om sin cirkus.
- Har du inte varit på cirkus sedan du var liten. Då kommer du att märka att mycket har ändrats Vi har mellan 200 000 och 300 000 besökare på en säsong. Ska man få publiken att komma, måste man bjuda på en bra show.
Cirkus Scott är som rena rockkonserten. En stor elvamannaorkester och en ljusrigg värdig den största musikal.
-Men vi spelar inte lika högt som på en rockkonsert, säger Henry Bronett. Ljudet ska vara på en angenäm nivå. Man ska höra publikens reaktioner, därför har vi satt musikerna i ett terrarium. Det är en stor plexiglaskonstruktion, som kom till när vi fick massor av mejl från människor som klagade över att musiken var för hög. Vi lyssnar på vår publik.
<b>Clownen är död</b>
Bröderna Bronett, Henry och Robert, drar sig inte för att förnya cirkusen. Cirkus Scott har till exempel begravt clownen.
- Har du någonsin sett en rolig clown? undrar Henry Bronett. Men vi har faktiskt en clown i år, fast vi kallar honom hellre komiker. Han har en igelkott med sig som lyckliga barn får klappa. Och min bror och jag gör ett clownnummer, fast utan smink. Vi måste föra våra farföräldrars tradition vidare.
Trots alla TV-kanaler, videofilmer och dataspel, lockar cirkusen fortfarande stor publik.
- Det händer ofta efter föreställningar att föräldrar kommer fram och berättar att deras barn suttit helt stilla . Men har man något att berätta sitter folk stilla och lyssnar. Utan undantag. Cirkus ger inspiration och energi. Jag önskar att till exempel gymnastiklärare skulle låta sig inspireras av cirkus. För cirkus handlar inte om att man är lång eller kort, tjock eller smal. Cirkusen förmedlar en dröm, en känsla. Tänk att låta barnen lära sig jonglera eller bygga pyramider istället för att tävla i basket.
<B>Aldrig ledig</B>
Henry Bronett har aldrig ledigt. Fyra månader om året är han ute på turné med Cirkus Scott. Han gör sex cirkusprogram för italiensk TV, Cirko Massino, varje år. Dessutom arrangerar han Cirkusprinsessan, där kvinnliga cirkusartister från hela världen varje vår kommer till Stockholm för att tävla om titeln. Tävlingen startade 1995 och vinnaren får följa med Cirkus Scott på turné. I år är det ryska Svetlana Belova som är årets prinsessa. Hon böjer sig som om hon vore av gummi.
- Jag har sett människor börja gråta när de sett henne. Det är det mest sensuella och poetiska jag någonsin sett. Hon framkalla enorma känslor.
Det mest spektakulära numret i år är "Dödsgloben". Fem motorcyklar som kör inuti en tre ton tung glob.
- De kör i 70 kilometer i timman, säger Henry Bronett. Helt dödsföraktande.
Även om bröderna Bronett strävar efter att förnya cirkusen och göra en show i tiden, finns det gränser.
- Aldrig sex eller våld. Och inte effekter för effektens egen skull. Cirkus ska dofta sågspån. Det viktigaste är alltid artisten.
Så jobbar vi med nyheter