Monica Holstad
En studie på Linköpings universitet har använt choklad för att se hur politiska motståndare kan påverka ens åsikter om godsakerna.
– I de flesta fallen ansågs Daim, Dumle och mjölkchoklad vara godast, oavsett politisk sida. Då vi berättade för deltagarna att även deras politiska motståndare gillade samma chokladsorter som de själva gjorde så ansågs de egna chokladvalen som något lite mindre aptitliga, säger Arvid Erlandsson, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande där studien om choklad och politik genomförts.
Toppolitikerna i Norrköping är enade om att alla gillar choklad, fast det handlar om lite olika varianter. Och ser man till smakvalet skulle det bli något nya allianser och kvartetter politiskt sett än hur det ser ut just nu.
– Lindts, minst 75 procent kakao. Styrka är viktigt, svarar Monica Holtstad (L) när vi frågar henne om hennes bästa chokladval.
Mörk choklad gillas av Monica Holstad, Nicklas Lndström och Tomas Tekmen.
– Mörk choklad och bakverk med massor av choklad i är favoriterna, berättar Nicklas Lundström (V).
Nicklas Lundström
– Jag gillar mest mörk choklad, svarar Tomas Tekmen (KD).
Tomas Tekmen (KD) ordförande samhällsplaneringsnämnden
– Mörk choklad med chili eller havssalt, hävdar Olle Vikmång (S).
Olle Vikmång
Mörk choklad är generellt inte lika söt i smaken. Så en politisk konstellation med mer sötma går att skönja.
– Chokladpralinerna som man kan köpa på Thea Coffea på Drottninggatan gillar jag bäst, uppger Sophia Jarl (M).
Sophia Jarl
Chokladpraliner är en av Sophia Jarls favorit.
– Det är delad plats mellan Kexchoklad och Bounty, säger Robert Nordman (MP).
Robert Nordman (MP) tycker att en diskussion om choklad kan lätta upp en tryckt stämning bland politikerna.
Kexchoklad tycker Robert Nordman om.
– Min favorit är nog fylld choklad gärna med toffee, tycker Christian Widlund (C).
Christian Widlund, C, oppositionsråd
Choklad från tycker Christopher Jarnvall är gott.
Christopher Jarnvall (SD) är kortfattad när det gäller hans favorit.
– Fazer, kort och gott säger Jarnvall.
Christopher Jarnvall
Skulle Norrköpingspolitikerna låta den egna chokladsmaken förändras därför att även politiska motståndare gillar samma smaker? I den frågar råder det mer eller mindre total enighet.
– Jag skulle inte ändra uppfattning eller smak för den sakens skull, hävdar Tomas Tekmen.
– Man kan ju ha god smak även om man inte moderat. Så nej, det skulle jag verkligen inte, säger Sophia Jarl bestämt.
– Choklad är choklad och politik är politik, slår Christian Widlund fast.
– Skulle vi ha samma smak i någon sådan här fråga vore politiken lite enklare. Något att skämta om när stämningen blir dålig i debatten, menar Robert Nordman.
Av politikernas svar att döma och om chokladsmak vore en betydelsefull faktor så kan man emellertid skönja några allianser i kommunfullmäktige.
I en konstellation som nästan finns idag skulle KD, L, S och V vara tillsammans. De gillar den lite mer beska smaken av mörk kakao, som kryddas till lite emellanåt.
C, M, MP och SD utgör en något mindre realpolitisk kvartett. Chokladpolitiskt så lutar de dock samfällt lite mer åt det söta och till större delen ljusare valet av choklad.
Analyserar man chokladsmakerna och fördelar mandaten i fullmäktige efter dem, ser det ut som följer:
Mörka alliansen får 42 mandat och ljusa kvartetten får 43 mandat. Alltså en väldigt skör majoritet med en rösts fördel för ljus/söt choklad. Om det här läget utspelade sig i verkligheten skulle det nog krävas mycket god vilja och enorma mängder stämningshöjande sötljus choklad för att komma överens om ett gemensamt politiskt program som skulle hålla längre än över natten.