Bruket i Skärblacka står stilla

Översyn, reparation och rengöring måste ske varje år på bruket, som sedan årsskiftet ägs av Billerud.
Drygt 930 personer jobbar med detta, med hjälp av den ordinarie personalen som jobbar som vanligt.
- 730 personer är anställda här. Det motsvarar 700 årsarbetare. Av dessa jobbar drygt 300 skift, 190 med underhåll och övriga med administration, data, ekonomi, på labb bland annat, berättar informationschef Anita Cetrelli och Bertil Svensson som är ansvarig för anläggning och underhåll.

Mer än 900
Under det årliga storstoppet kommer över 900 personer utifrån, expertis vars kunnande behövs för de jobb som ska utföras.
Entreprenörerna kommer från olika delar av landet, även från Finland och Tyskland. Ordinarie personal hjälper till i arbetet.
- Mindre reparationer kan utföras kontinuerligt, under drift. Till den här veckan sparar vi större reparationer. Det kan vara reparationer av korrosion (till exempel rost) i cisterner, valsbyten, inkopplingsarbeten för att nämna några.

Produktionsbortfall
Hela produktionsanläggningen gås igenom. Det är ett måste för alla företag med tryckbärande utrustning, som ångsystem av olika slag.
Vid anläggningen i Skärblacka produceras årligen 375 000 ton massa- och pappersprodukter av olika slag, varav säckpapper är den enskilt största med en volym på 125 000 ton årligen.
- Under stoppveckan får vi ett produktionsbortfall på sammanlagt 8 000 ton, berättar Bertil Svensson.
- Stoppet är budgeterat till mellan 3 och 40 miljoner kronor. Till det kommer produktionsbortfallet. Det är väldigt viktigt att kostnadsramar och tidsramar håller.

Säkerhet
För att detta ska fungera planeras stoppet ordentligt. Tre månader innan stoppet startar planeringen som sker i samverkan mellan underhålls- och produktionsenheterna.
- Det allra viktigaste är att det inte sker några olyckor, poängterar Bertil Svensson.
- Därför är vi noga med skyddsinformationen. Under den här perioden är risken mycket större än i vanliga fall, med alla ställningar som monteras upp och alla lyft som görs. Men turligt nog har det nästan aldrig hänt något. Vi fokuserar mycket på säkerheten och det har fungerat.

60 meter högt
Inne på fabriksområdet har det monterats upp en massa extra byggbodar. Ingen bor där, men bodarna behövs för extrajobbarna under arbetsdagen.
Runt den cirka 60 meter höga kontinuerliga kokaren, där massan kokas, har byggnadsställningar ställts upp. Den ska byggas om.
Den som står på marken måste böja nacken ordentligt bakåt för att se byggjobbarna däruppe. Ett nytt bakvattentorn ska uppföras.
- I år är det ovanligt mycket som ska göras, säger Bertil Svensson. Förra året hade vi "bara" 800 extra som jobbade.

Minneskonsert
På fredag är det 20 år sedan reggaelegenden Bob Marley dog. På lördag blir det en minneskonsert i och runt Folkets hus i Skärblacka.
Från eftermiddag ändå in på småtimmarna kommer musiken att ljuda till Marleys minne.
- Varje år sedan Marley dog har hans minne hedrats med en konsert i Blacka, säger Fredrik Johansson, som var sex år den där kvällen 1981 då traditionen startade.
Han minns hur Kalle Baah bar ut musikanläggningen på Sågvägen efter beskedet om Bob Marleys död och spelade sin hyllning. Några år senare bildades Blacka Musik. Och Marleys minne har firats varje år.

Kalle Baah X 3
-I år blir det större än tidigare, säger Fredrik, en av dem som jobbar med minneskonserten.
- Vi har gått ut mer, bland annat via nätet. Det brukar komma så där 40 personer, i år är redan 240 biljetter sålda. I år har vi satsat på återförening. Inga världsartister, utan band som Skärblackas stolthet Kalle Baah spelar, i sina tre olika sättningar.
För att göra detta möjligt flygs en före detta medlem hit från Madrid. Cirka 15 olika reggaeband som funnits under dessa 20 år återförenas på lördag.
- Reggae spelas inte jättemycket nu, säger Fredrik.
- Det är annat som gäller, pop och hiphop bland annat. Men reggae kommer aldrig att försvinna helt från Blacka, den är så djupt rotad.

Information till våra läsare

Bruket i Skärblacka står stilla