Brottsoffer? Då är de din livBOJ

- Vi kan ge stöd åt de som är oroliga för vad som ska hända, de flesta människor har ju aldrig satt sin fot på tingsrätten eller vet hur till exempel ett vittnesmål går till.
Det säger Birgitta Sahlqvist som är ordförande i föreningen. I det lilla kontoret på Bryggaregatan finns en anställd, Rakel Bråvik, så är det Yasmin som är stödperson, Eleonor och Bodil som är vittnesstöd i rätten.
Det går till så att polisen skickar ett fax till brottsofferjouren när ett brott anmäls. Då kan man ta kontakt med den som drabbats och tala om att man finns, höra om man kan hjälpa till med något, bistå med råd.

Ger inga råd
- Fast vi ger egentligen inga råd, vi talar inte om för någon vad dom ska göra, säger Bodil. Vi talar om vilka vägar som finns så att människor själva kan fatta beslut.
En del är tacksamma för något råd, andra kan behöva väldigt mycket hjälp. Då kan stödet handla om att förmedla vidare kontakt med kurator, kvinnohuset eller kanske sjukvården.
Det vanligaste brotten är misshandel och olaga hot. Ofta är det fråga om narkotikabrott. När det kommer så långt som till rättslig förhandling och dom blir det ofta tal om ersättning.
- Pengar får man tala med brottsoffermyndigheten om, till exempel vilka krav som är rimliga och hur man ska göra för att få ut sina pengar om något krånglar. De flesta som döms att betala har ju inga pengar.

Vet vad som gäller
Med egen erfarenhet, med utbildning i bland annat kriminalvård och krishantering, kan den här gruppen ge bistånd.
- Det finns en upprättelse i att få ersättning och det är viktigt, säger Eleonor. Vi kan se hur försäkringar gäller och berätta hur kronofogden arbetar.
Om man blir överfallen och misshandlad är två saker bra: att vara helt nykter och att ha ett överfallsskydd i sin hemförsäkring. Men vem räknar med att bli överfallen?
Numera talas ofta om att många inte vågar vittna, att hot mot vittnen blir allt vanligare.
- Vi har inte den erfarenheten, säger Bodil. Fast om det förekommer maffiametoder så är det brott som inte vi kommer i kontakt med. Men visst tycker många att det är obehagligt när de ska upp i rätten.
- Om vi då kan tala om vad som ska hända, kanske göra ett besök före, så kan de känna sig tryggare. Många blir lättade efteråt och tycker att det inte har varit så farligt. Men det kan hända att det finns större motstånd numera mot att göra en anmälan, det vet vi ingenting om.

Känner igen mönster
Brottet hustrumisshandel är något för sig, kvinnorna på jouren pratar om det ett tag och säger att den stora frågan om varför, den går inte att svara på.
- Det finns så många olika skäl och alla har sin historia. Ändå känner vi igen mönster och vet att det nästan aldrig är någon som går efter första smällen.
- Det finns en väldigt bra bok om det här, säger Eleonor. Den heter Den man älskar agar man.

Konstig HD-dom
Aktuellt nu, efter en färsk HD-dom, är att barn inte ska betraktas som brottsoffer och det upprör på det här kontoret.
- Det är förfärligt, säger Birgitta. De skulle få mycket bättre hjälp och ersättning om de erkändes som offer. Om de till exempel har vuxit upp med en far som slår deras mor och så ska pappan ha umgängesrätt med barnen efter en rättegång. Det blir barnen som får betala priset.
Bodil är rädd att skälet är att staten tycker det blir för dyrt om barnen skulle börja kunna ställa krav.
- Det värsta är om beslutet har tagits av ekonomiska skäl, säger hon. Men det vore inte konstigt, det är ju sådant som händer hela tiden.
Kvinnorna hoppas på opinion från allmänheten. Till exempel när det gäller fortsatt umgängesrätt i såna här fall, de tycker att någon mer vuxen skulle få vara med.
- Barnen kan ju komma att misshandlas på flera olika sätt.
De talar väl om norrköpingsprojektet Frideborg med en sorts familjeterapi i det här sammanhanget. Där tas barn om hand trots att de inte är dömda som offer.
Den här föreningen har lite kommunalt stöd som går till hyra, telefon och en anställd. Så arbetets sköts "med stort hjärta" som Eleonor säger.

Svårt att förstå
Ibland blir det väldigt konstigt i rätten, tycker Bodil.
- Vi hade en flicka på 16 år som gick emellan i ett knivbråk mellan hennes far och styvmor. Flickan skulle vittna för sin far och mot sin styvmor. Trots att hon var indragen i bråket själv. Och hon skulle inte få någon ersättning för det.
- Det är faktiskt väldigt vanligt att folk inte vet om de är med som målsägande eller vittnen. Och många tror att de har åklagaren på sin sida, fast han eller hon ska ju vara objektiv och opartisk.
- Det skulle i alla fall bli bättre för målsägaren om de fick träffa åklagaren innan, nu kan de träffas för första gången inne i rättssalen.

Hotas med böter
Birgitta säger att en av våra mest kända åklagare sagt att "det minsta man kan begära är att brottsoffret får samma status som gärningsmännen i en förhandling."
Något annat de inte gillar är tonen i kallelsen till ett vittne. Där hotas man genast med vite på 2.000 kronor om man inte infinner sig.
- Det är många som upplever starkt obehag redan där, nog är det onödigt.