Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Bostadsbrist problem för allt fler flyktingar

NORRKÖPING
Allt fler asylsökande.
Allt svårare att få fram bostäder till de asylsökande. Och till dem som redan fått uppehållstillstånd.
Ljusningen är att migrationsverket fått extrapengar till att korta handläggningstiderna.

Norrköping2002-10-11 00:00
Folkbladet berättade i måndags om att det ökande antalet asylsökande blivit ett bekymmer för migrationsverket, eller snarare för asylrätten.
Enligt verket har bara var femte sökande rätt till asyl efter utredning, enligt Geneve-konventionen.
- Det hotar hela asylrätten. Risken är att de som verkligen behöver skydd hamnar i kläm, sa migrationsverkets generaldirektör Lena Häll-Eriksson.
Förra året beviljades ungefär var tredje asylsökande uppehållstillstånd.

<b>22 000 asylsökande</b>
Hittills i år har drygt 22 000 personer sökt asyl i Sverige. Under hela förra året var det ca 23 500. Ca 8 000 av dem beviljades uppehållstillstånd.
Till detta kommer s k anhöriginvandring, make/maka eller annan närstående, t ex föräldrar.
Norrköping tog förra året emot 142 flyktingar som beviljats uppehållstillstånd. Hittills i år är siffran 88.
Finspång tog emot 28 förra året, lika många hittills i år (t o m augusti).

<b>Från gamla Sovjet</b>
En stor del av ökningen av asylsökande kommer från staterna i f d Sovjet och har ofta inte rätt till asyl enligt Genevekonventionen. Trots det måste de utredas och ha någonstans att bo medan utredningen pågår.
Förutom att det ökandeantalet sökande innebär en stor påfrestning på migrationsverkets utredningsresurser så har verket svårt att ordna bostäder åt alla sökande. Även om många ordnar bostad själva hos släkt och vänner.

<b>1500 bostäder</b>
I dagsläget finns det ett behov av ca 1500 bostäder för asylsökande. Förutom de 19 000 lägenheter som migrationsverket disponerar.
Det vill säga prsoner som väntar på besked om de får stanna i Sverige.
Samtidigt väntar många som redan beviljats uppehållstillstånd på att få någonstans att starta sina nya liv.
När de kommit så långt är det meningen att kommunerna ska ta över ansvaret. Förhandlingen med kommunerna sköts av integrationsverket. Samordnare och kommunförhandlare är Sven-Ove Johansson.
- Just nu har vi 430 personer som väntar på bostad, säger han.
För helåret 2002 handlar det om ett tusental fler lägenheter är den ursprungliga prognosen.
Det beror i sin tur på att asylärendena blivit långt fler än migrationsverket räknade med.

<b>Färre lediga lägenheter</b>
- Ett problem för en del kommuner är att de inte längre har några lediga lägenheter. Även om det inte är meningen att flyktingarna ska vara något slags konjunkturregulator på bostadsmarknaden så är det klart att det blir en viss tröghet när det är bostadsbrist.
- Det finns också kommuner som ständigt åberopar bostadsbrist och då är det något fel. Jag vill däremot inte påstå att motståndet mot flyktingmottagandet har ökat.
- Det är inte helt lätt att förhandla fram nya platser i kommuner som inte varit med tidigare. En del kommuner, bland annat norr om Stockholm, har över huvud taget ett mycket litet antal hyreslägenheter och kan inte vara med alls, säger Sven-Ove Johansson.

<b>Lättast i norr</b>
Generellt så är det lättast att få fram lägenheter i norra Sverige. det gäller såväl asylsökande som dem som ska introduceras.
- Problemet är att det är lättast att skaffa lägenheter på de orter där det är svårast att få jobb, säger Sven-Ove Johansson.

- I synnerhet kan det vara svårt för dem med hög utbildning att få ett arbete som svarar mot deras kvalifikationer.
- Många flyktingar vill komma till storstäderna och det är naturligtvis rationellt att tänka så.
Integrationsverket förhandlar fram avtal med kommunerna om tvååriga introduktionsprogram.
Det är den tid som kommunerna får ersättning från staten för undervisning, introduktion, uppehälle etc.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!