- Dessutom ska jag försöka ragga ihop ett antal frivilliga som är villiga att jobba på partiets stora kongress här i Norrköping om en månad, säger hon.
För Norrköpings kommunalråd, Kerstin Hildebrand, var det en stor dag. För exakt 40 år sedan gick hon sitt allra första 1-majtåg i hemstaden Umeå. Det var våren 1968, en vår som för alltid kom att prägla hennes syn på samhället. Efter marschen i Norrköping sa hon att det kändes i hjärtat.
För 14-årige Mikael Waltersson var det också en mäktig känsla, fast av helt andra orsaker.
Som ny medlem i Ung Vänster och alldeles ensam dök han upp på Nya Torget strax före avmarsch och frågade försynt om han hade kommit till vänsterpartiet.
- Det känns lite pirrigt. Jag har aldrig gått i demonstrationståg förut, säger han och förklarar att han gör det för att han vill få bort all rasism, all nazism och för att det behövs ett bättre samhälle.
Han berättar att hans vänner visserligen sympatiserar med vänsterpartiet, men att de valt att engagera sig i Antifascistisk Ambition, AFA, istället.
- Jag gillar inte våld så jag väljer det här alternativet istället, säger han och tar tag i en banderoll för att ge sig ut och skandera med sina partivänner.
Stoppad utförsäljning
Kerstin Hildebrands tal handlade till stor del om hur partiet lyckats påverka den lokala politiken.
- Utan vänsterpartiet hade det aldrig blivit en koalition och utan koalitionen hade en borgerlig allians tveklöst försämrat livet för kommunens medborgare, sa hon.
Som den viktigaste insatsen framhöll hon att partiet lyckades stoppa utförsäljningen av 30 procent av Hyresbostäders lägenhetsbestånd. Hon ville också slå ett slag för hur partiet synliggjort kommunens sociala sektor.
- Jag har en vision att vård- och omsorgsfrågorna ska beskrivas med samma status som nya byggprojekt, att det nya boendet för våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem ska lysa med stora bilder och rubriker.
Övriga talare under dagen var Lotta Heelge, gruppledare i landstinget samt Thaher Pelasayed, andre vice ordförande i Ung Vänster.