Stadsarkivarie Pernilla Matsson fick boken av Klas Johansson. De som arbetade i arkivet 1997 när han började söka sin historia är inte kvar längre.
På tisdagen kom Klas Johansson, bosatt i Alingsås, till Stadsarkivet i Norrköping för att tacka för den hjälp han fått där och för att överlämna sin självbiografiska roman, som han skrivit under författarnamnet Klas Bernhard, till arkivets referensbibliotek.
Klas-Göran Bernhard Johansson föddes i Norrköping 1946, och tillbringade sina första tio år här. Han växte upp i ett kärleksfullt arbetarhem, något som slogs i spillror när hans mamma dog när han var fem år och han blev omhändertagen för samhällsvård.
Han placerades i ett strikt frireligiöst fosterhem, där han utsattes för vanvård och blev illa behandlad. Han fick hela tiden höra hur värdelös han var, och blev slagen med rotting och livrem.
När han var åtta år fick han en respit genom att i 1,5 år bli placerad på Mamre barnhem – för att sedan av barnavårdsnämnden skickas tillbaka till sina plågoandar, "ett stort svek från myndigheterna".
"Det är så viktigt att vi får höra om berättelserna som finns i arkivet", säger stadsarkivarie Pernilla Matsson.
Med fosterfamiljen bodde han både i Norrköping och i Stockholm. I Stockholm utsattes han för ytterligare fem år av vanvård i familjen. När han fyllde 15 år packade han en resväska och åkte därifrån, och fick plats på ett pojkhem i Norrköping.
Efter det har han trots allt lyckats skapa sig ett eget, bra, liv. Han tror att det som gett honom styrka var de viktiga fem första lyckliga åren hos sin egen familj.
Klas Johansson är en av de 900 intervjuade personerna i den statliga vanvårdsutredningen och medlem i organisationen "Samhällets styvbarn".
– Nu stämmer vi kommuner runt om i landet, säger Klas Johansson.
Ett ärende ligger för prövning i tingsrätten i Göteborg, och snart följer resten. Johansson kräver via den gemensamma advokaten Norrköpings kommun och Stockholm på vardera 550 000 kronor. För ett år sedan fick Norrköping ett kravbrev på skadestånd, vilket avvisades med hänvisning till preskriptionstiden. Frågan är om barnkonventionen kan ändra på det.
– Mitt fokus är i första hand samhällets styvbarn, som vi kallar oss, vi som for illa på 50- och 60-talen, men det sker ju än idag samma typ av misshandel. Vi ser hur orosanmälningar hamnar i någon pärm utan åtgärd, och i Norrköping finns fallet med lilla Esmeralda, säger Klas Johansson.
– Om ett samhälle åtar sig rollen som förmyndare för ett barn, då måste de se till att barnet får kärlek.