Blandat men kritiskt om kommundelsnämnderna
NORRKÖPINGHar kommundelsnämnderna, som avsikten var, breddat och fördjupat demokratin? Något klart svar ges inte i den utvärdering, som demokratiutskottet gjort. Men det framgår, att det i alla fall knappast blev riktigt som man tänkt. En orsak till det är att kommundelsnämndernas makt så kraftigt beskurits.
Jirina Klevsrigh (m) är en av dem som har kritiska synpunkter på kommundelsnämnderna. FOTO: MARTIN ROTH
Foto:
Utvärderingen bygger på intervjuer med ledande kommundelspolitiker, kommundelsdirektörer samt enhetschefer. Medborgarnas åsikter har man dock inte kunnat ta reda på, utan här hänvisas till en undersökning från 1996.
Men en del synpunkter kan vaskas fram, och väl också spela sin roll i frågans fortsatta hantering.
<b>Blivit si och så</b>
Har då invånarnas kontakter med politiker/tjänstemän underlättats? I teorin ja - men i praktiken si och så, bland annat på grund av bristande intresse från allmänhetens sida. En synpunkt är att det snarare rört sig om ett närmande mellan lokala politiker och tjänstemän.
De flesta av kommundelsnämndernas ordförande anser att medborgarnas delaktighet ökat - medan övriga ledamöter och framför allt då andre vice ordförandena lustigt nog är mer tveksamma. Här spelar väl in att när medborgarna tar kontakt med en kommundelsnämnd vänder de sig i första hand till ordföranden.
Enligt vissa synpunkter är det inte så mycket enskilda medborgare som lokala intressegrupper som hör av sig. Med det inräknat har kontakterna med medborgarna ökat under 90-talet. Men detta är ju en sak - och en helt annan i vad mån man också kan påverka genom dessa kontakter. Det är ju avhängigt av, vilken verklig makt som kommundelsnämnden har. Och här kommer man då till en avgörande begränsning.
<b>Allt mindre makt</b>
Nämligen att nämnderna fått allt mindre att säga till om. Det är inte längre så mycket som de själva kan bestämma om. Därmed har de också små möjligheter att låta sig påverkas av medborgarna. De kan lyssna välvilligt - men har små möjligheter att agera.
Ansvaret för verksamheterna och för hela individ- och familjeomsorgen lyftes redan år 1992 bort från kommundelsnämnderna. Sedan följde än mer centralisering 1997-2000, och centrala basvärden styr nu verksamheterna. "Man upplever mycket starkt, och inte minst under senare år, att makten har dikterats från kommunledningen", heter det i utvärderingen.
Intressant är att de intervjuade kommundelsdirektörerna uttrycker sig mindre inlindat, och tycks mer benägna än politikerna att dra ut konsekvenserna av de senaste årens förändringar. Som att politikerna visserligen sköter sig hur hedervärt som helst - men "de fångar upp många synpunkter men har ofta inte makten att förändra". Det påpekas också, att närvaron vid sammanträdena försämrats.
<b>Ifrågasatt roll</b>
Från enhetschefernas sida konstateras att basvärden ger bättre rättvisa i fördelningen av resurer. Men de medför också att förhandlingar med kommundelsnämnden inte längre behövs, och att dess roll därför ifrågasätts.
Vad gäller medborgarnas syn på saken åberopas alltså 1996 års siffror. Bara hälften kände då till i vilken kommundel de bodde. Drygt 10 procent ansåg att kommundelsnämnderna gav ökat möjlighet att påverka kommunala beslut.
Det var ju inte så mycket att hänga i julgranen. Men efter det har - kan man tillägga - kommundelsnämndernas makt minskat än mer, och de har utsatts för opinionsstormar i samband med nedläggningar. Att förtroendet minskat sedan 1996 är därför ett rimligt antagande, som dock inte görs i utvärderingen.
Där det emellertid summeras att den självständighet kommundelsnämnderna borde ha gentemot överordnade organ inte finns. "Ur demokratisynpunkt är detta olyckligt, Lokala organ utan ansvar och reell beslutanderätt innebär egentligen en form av skendemokrati" - konstateras det.
<b>Rejäl sågning?</b>
Illa för nämnderna har också varit att de i stället för att få utveckla verksamhets- och demokratifrågor har tvingats till att genomföra alla de besparingar, som kommunledningen beslutat om.
Allt detta kan sammantaget låta som en rejäl sågning av hela det nuvarande tillståndet för kommundelsnämnderna. Men det är många intressen som ska tillmötesgås i utvärderingen, och den lyckas också undvika att säga vare sig ja eller nej i frågan.
I ett särskilt yttrande skriver Jirina Klevstigh från de kommundelsnämndskritiska moderaterna att trots tio år med nämnderna är det ändå bara ett fåtal heltidspolitiker, som uppvaktas i de strategiska frågorna. Att bredda dialogen med medborgarna är inte avhängigt vilken organisation kommunen har utan hur aktiva de förtroendevalda är. Man måste inte ha fler förtroendevalda.
En formulering i den gemensamma utvärderingen ger kanske också en vink om att nämndernas framtid nog inte är helt säker. Nämligen att "det kan finnas anledning att rikta intresset mot en mer lokal lokal demokrati än vad nuvarande kommundelsnämnderna kunnat vara."
Så jobbar vi med nyheter