Bjärby hållplats och gård i lantligt idylliskt 60-tal
Genom 1960-talets landskap löpte ännu smalspårets järnväg, här korsad av grusvägen över fälten mot Bjärby gård.I den lantliga världen mellan Brånnestad och Kummelby, och med Bjärby lilla hållplats ännu kvar i sinnevärlden.
Från Bjärby minns vår fotograf Harry Harryson, som såg till att dokumentera den gamla smalspåriga, barnen som skulle till och från skolan morgnar och kvällar. Mest var det skolungdom, som klev på här.
Den slingrande grusvägen, likadan även i våra dagar, var en avfart från landsvägen mot Söderköping. Nuförtiden kan man knappast ens ana, att järnvägen gick fram här i över 70 års tid. Men här vid Bjärby gård stannade tågen.
Här var det byte
Nästa anhalt var Kummelby, där linjerna delade sig. För resenärer söderifrån kunde då ropas ut "Nästa Kummelby, byte för resande mot Arkösund!".
En begivenhet under svunna tider, möjligen 1920-talet, var utflykterna från Norrköping till Kummelby. Där bullade deltagarna upp medhavda matsäckar i stora backen bakom stationen. För underhållningen svarade Frälsningsarméns musikkår, som troget medföljde.
Under många år hette stinsen i Kummelby Gunnar Karlsson. Han berättade gärna lustiga historier, erinrar sig Harry Harryson,.
- Så det kunde vara riktigt roligt att stanna i Kummelby.
I Kummelby bodde också en konservator, välkänd på den tiden men som Harryson nu glömt namnet på. Han fick paket med fåglar, som skulle stoppas upp. Den där konservatorn hade ett fasligt humör, var överhuvud taget en lite speciell person.
En trevlig syn
Vid ett besök på platsen helt nyligen träffar vi på en man kring de 80, knogande på sin tomt. Numera har träden växt upp runtom. Men förr i tiden - och vår man har, får vi veta, bott här sedan 1947 - var det fri sikt mot järnvägen där nedanför.
Strax hitom landsvägen mot Söderköping tuffade ångloken fram, och det var en så trevlig syn. Inte störde tågen heller, vare sig motorvagnstågen eller de ångloksdrivna. Allra minst om vintern, då ljuden ju bäddades in i snömassorna.
Till Kummelby station kom dagens post redan vid femtiden på morgonen, och ofta knallade vår sagesman dit vid sextiden för att hämta sin tidning.
Annars var det "Nisse Post", Nils Pettersson, som såg till att posten kom ut. Han cyklade året om, och när vägarna var igensnöade fick han bära sitt åkdon lite här och där.
En god historia
Vi får oss också till livs en historia om en rejält överförfriskad resenär, som från Östra Station skulle hem till Kummelby.
Han hade haft sig en helkväll inne i stora staden Norrköping med alla dess krogar. På tåget befanns han nu vara så stökig, att han utan prut sattes av redan vid Bjärby.
Därifrån var det sedan en dryg kilometer till Kummelby, för vår ostadige vän att traska genom natten.
Får vi höra om vid vårt lilla Kummelbybesök av årgång 2005. Se där en historia, som lever kvar i denna bygd.
Så jobbar vi med nyheter