Betygen som blivit sämre - och bättre
Andelen underkända elever i kärnämnena i nian är lägre nu än höstterminen i fjol.Men högre än för två år sedan. Och högre än vid mätperiodens början, höstterminen 1998.Sämst ställt är det på Hagebyskolan och Borgsmoskolan. Bäst på Kunskapsskolan.
För kommunen som helhet saknar 17 procent av niorna gymnasiebehörighet, mot 19 procent i fjol. En förbättring, alltså. Fast jämfört med två år tillbaka är det en försämring, för då var bara 15 procent obehöriga.
Höstterminen 1998 var andelen 16 procent, den är alltså högre nu. Då var 206 elever obehöriga, nu är det 303.
På sätt och vis
Det är alltså bara på sätt och vis som det blivit bättre, på andra vis är det tvärtom. Men kommunalrådet Li Teske väljer sin tolkning av verkligheten - och tar då helt fasta på att det i varje fall är bättre än i fjol.
- Det är positivt att andelen elever med godkänt i svenska, engelska och matematik ökar. Det visar att arbetet med att prioritera barn och ungdomar i Norrköpings kommun nu ger resultat, säger hon.
- Att andelen godkända elever ökar är ett kvitto på lärarnas enträgna arbete.
Ser man till enskilda skolor är det påtagligt, hur standarden på Hagebyskolan har försämrats. Där var nu i höst nära nog var tredje elev i nian, 31 procent, obehörig att söka till gymnasiet.
Dåligt med bättre
På andra plats i denna bottenliga kom Borgsmoskolan - som däremot, efter ett antal svåra år, kunnat notera en förbättring. Årets notering på 30 procent är visserligen hög, men i varje fall klart lägre än i fjol då den var 41 procent.
I torsdagens Folkbladet presenterade vi annan statistik, av vilken framgick att Hagaskolan har högsta genomsnittsbetyget av Norrköpings grundskolor. När det gäller obehöriga elever ligger Haga nu däremot ungefär i mitten, med sina 15 procent.
I en klass för sig är Kunskapsskolan, som bara har två obehöriga bland sina 117 elever - dvs två procent.
Att nya Jönsbergska skolan klarar sig med noll procent kan vi inte riktigt räkna med, eftersom elevantalet där var så lågt. Tio elever är ju ett statistiskt sett alltför litet urval.
Stora skillnader
Dock är det inte alls så att fristående skolor med automatik skulle vara bättre än kommunala.
Det visar Larssons, som med sina 28 procent obehöriga elever ligger trea från slutet. För Larssons del pekar också utvecklingstrenden åt helt fel håll.
Detta är alltså de preliminära intagningsbetygen. De jobbas sedan regelmässigt upp under vårterminen, förra läsåret t ex från höstterminens 19 procent till "bara" 14 procent obehöriga i slutbetygen.
Så jobbar vi med nyheter