Betygen avslöjar stora skillnader på skolorna
En av tre av Borgsmoskolans niondeklassare saknar behörighet till gymnasiet. Rektorn skyller på elevernas sociala förutsättningar och dåliga kunskaper från tidigare skolor. På Hagebyskolan däremot blir allt fler elever godkända i kärnämnena.
På Hagebyskolan har man sedan i höstas dubbelbemannat matte- och svenska lektionerna, något som kan ha ökat antalet elever som blir godkända i kärnämnena. I klass 8B hjälper Ann-Charlotte Tinnervall eleven Linn-Amina Stubberud.
Foto: Forsby Jan
Någon brist hos personalen vill inte rektorn kännas vid. - Vi har en bra lärarkår, vi har nog aldrig haft så stor andel behöriga lärare som vi har nu, säger Marie Johansson. Däremot tror hon att oroligheterna kring ledarskapet kan ha påverkat negativt. - Det är inte bra att skolan har fått byta rektor så ofta, säger Marie Johansson som varit rektor på skolan sedan mars förra året. Hoppas på sjuorna
För att vända den negativa trenden håller Borgsmoskolan nu på att rekrytera personal som bland annat ska få eleverna att sluta skolka. Trots de nya satsningarna vill rektorn inte lova några positiva förändringar inom kort. - Jag kan inte lova något, säger hon. Vi vet att de sjuor vi har nu ligger bättre till, så jag kan nog snarare tro att en förbättring kommer om två år. ...men i Hageby
På Hagebyskolan har man kunnat vända en negativ trend och de senaste tre åren har andelen behöriga elever ökat stadigt. Sedan i höstas har skolan gjort vissa omstruktureringar som enligt rektor Jens Karlsson kan vara en del av förklaringen. - Vi har fler lärare i två av kärnämnena, så på en klass med 27 elever är det två lärare i matte, likaså i svenskan. Däremot i engelskan, som är det tredje kärnämnet, har klassen bara en lärare. För att kunna fördubbla bemanningen under matten och svenskan har klasserna blivit större. Enligt Jens Karlsson har detta inte försämrat resultaten i de andra ämnena. Den största orsaken till skolans förbättrade resultat menar Jens Karlsson beror på individuella utvecklingsplaner för var elev. - Arbetet utifrån varje elev är jätteviktigt. Vi sätter fingret på vad eleven behöver och hur vi ska gå framåt för att ingen elev ska hamna mellan stolarna. Socialt arbete
Han tycker inte att det är realistiskt att tro att en elev med sociala problem ska sätta sig i skolbänken och prestera bra, utan skolan måste hjälpa till och stötta även när det gäller annat än lärande. - Lärarna måste vara beredda att engagera sig socialt i eleverna, inte bara vara lärare, säger Jens Karlsson. Han vill inte lova att den positiva trenden håller i sig, men hoppas och tror att de hittat ingredienserna till framgång. - Det är mötet mellan elever och lärare som är viktigt, det är där vi har lösningen, säger Jens Karlsson.
Så jobbar vi med nyheter