Förut hette det socialbidrag. Det betalades ut till folk, som oförvållat kommit i akut penningknipa. I varje fall på 1970-talet var det aldrig tal om, att bidraget skulle bli av permanent karaktär.
Men detta är ju just, vad det numera har blivit.
– 2007 ändrades a-kassan så fruktansvärt mycket, att vi i facken protesterade. Sjukförsäkringsreformen var också genomgripande, säger Akademikerförbundets ordförande Heike Erkers till Folkbladet.
FörebyggandeMånga av hennes medlemmar får nu ägna sin arbetstid åt ansökningar om försörjningsstöd.
– Men det som de har utbildning för är att arbeta förebyggande, innan problemen uppstår. Nu ökar i stället trycket mot försörjningsstödet.
Av de 6 149 personer i Norrköping, som år 2012 fick försörjningsstöd, var det bara 680 – 11,1 procent – som fick stödet av "legitima" skäl. Alltså sådana skäl, som innefattas av lagen.
I sin rapport går förbundet igenom vad försörjningsstödet nu i stället går till.
Den s k generella välfärden är inte längre tillräckligt generell. Den täcker inte upp inkomstbortfall, som man kan ha. Såsom för sjukskrivna, som får mindre än de klarar sig på. Och arbetslösa, som även de får för lite – bland annat därför, att maxbeloppet i försäkringen inte höjts på elva år.
Många arbetslösa saknar dessutom arbetslöshetsförsäkring. Och det finns sjukskrivna som inte får sjukpenning, eftersom de enligt Försäkringskassan har arbetsförmåga.
Klarar sig inteAtt det tar för lång tid för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden inverkar också på försörjningsstödet. Många deltidare klarar sig inte på sin lön, heller inte en del heltidsanställda. Särskilt utsatta är timanställda, där somliga får sin lön först med två månaders eftersläpning.
Heike Erkers säger att lika lätt, som man kan rösta igenom försämringar – som regeringen gjorde 2007 – lika lätt måste man också kunna rösta fram förbättringar.
– Flera partier lyfter nu frågan om A-kassan. Och att vuxna går arbetslösa och barn far illa, kostar ju i själva verket mycket mer för den enskilda kommunen.