Förebilden är något som kallas för Rättviksmodellen, och som har efterfrågats av näringslivet i Norrköping. Det handlar om efterdebitering vid livsmedelskontroller, kombinerat med en mindre administrativ avgift, i stället för som i dag en summa varje år, trots att man kanske inte får besök just det året.
På fredagen var livsmedelsföretagare inom flera branscher inbjudna till ett informationsmöte i förvaltningshuset Rosen.
– Vi vill ha er hjälp med att ta fram en Norrköpingsmodell på hur man på ett bra och näringslivsvänligt sätt tar betalt för det jobb man gör, i syfte att alla konsumenter ska få en säker, bra och trygg mat, sa kommunalrådet Reidar Svedahl (L).
– Skillnaden mellan en avgift och en skatt är att en avgift kan du koppla till ett genomfört arbete, säger Magnus Dahlin, som driver Villa Fridhem, och som drivit frågan då han sitter i den regionala styrelsen för Visita, en intresseorganisation för besöksnäringen.
– Den modell vi har i Norrköping i dag är mycket mer en skatt än en avgift, menar han och välkomnar att processen att förändra det nu är i gång.
I Rättvik halverades bygg- och miljökontorets intäkter för kontrollerna, men företagsklimatet förbättrades, vilket genererar skatteintäkter, menar Dahlin.
I juni bjöd Visita in politiker och tjänstemän i Norrköping till ett möte, där också Rättvik fanns representerat.
Utredningen om vilka taxor och regelverk som ska gälla vid kontroller av livsmedelsbranschen ska pågå fram till sommaren 2017. I mars planeras dialogmöten. Slutligt beslut ska tas i kommunfullmäktige i augusti nästa år. Den nya taxan är tänkt att införas i januari 2018, men redan under hösten 2017 kan modellen prövas på ett mindre antal företag.
– Jag tycker att det är ett jättebra initiativ. Vi tror på att få en pedagogiskt rätt satt avgift, och inte en skatt, säger Mikael Åhrberg, hotelldirektör för Scandic Nord och City.
Förutom i Rättvik har modellen införts på Gotland. Också Mjölby är på gång. Norrköping blir den första stora kommunen som inför modellen, då en modell anpassad till en större verksamhet och fler att kontrollera: 1100 verksamheter, allt från företag och krogar till skolor, äldreomsorg och dricksvattnet.
– Vi tittar på hur det slår mot stora och små verksamheter, säger Maria Pihlajärvi, verksamhetschef för livsmedelskontrollen.
Ägaren till ett litet äppelmusteri vittnade om att hon fått betala för tre timmar, drygt tusen kronor i timmen, trots ett besök på bara en dryg halvtimme.