Det har nu gått två veckor sedan en man gick in på en skola i Trollhättan och stack ned flera personer med en kniv. Den första attacken av sitt slag på en skola i Sverige i modern tid, en händelse som för landsting och regioner runt om i landet benämns "allvarlig eller särskild". Av något allvarsamt sammanträffande hade Västra Götalandsregionen, dit Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan tillhör, övat en liknande händelse veckan innan.
Även här i länet, i region Östergötland, har man övat sådana scenarior länge och är, så gott det går, väl förberedda om det skulle bli verklighet.
– Det här är ett scenario som vi hört om under flera år nu. Vi har övat och tränat liknande händelser. Men hela vår beredskap handlar om att allt kan hända, säger Anita Mohall, beredskapsläkare i region Östergötland.
Med en särskild händelse menas allt från stora olyckor och oväder till bombhot och "högriskmatcher" i fotboll. Det är upp till landstingen och regionerna själva att tolka begreppet. I Östergötland har man valt att tolka Socialstyrelsens begrepp och regler bokstavstroget, vilket inte minst visar sig i en undersökning som Socialstyrelsen gjort. Här visar det sig att Östergötland haft drygt 20 särskilda händelser 2013, straxt under Stockholm och med ett stort gap ned till trean Blekinge, på dryga tio fall.
Det betyder dock inte att det hänt fler saker här, menar Anita Mohall.
– Socialstyrelsen anger hur vi ska agera när något allvarligt händer som gör att vi går in i det här läget, men man beskriver även hur vi ska agera "vid risk" för att något ska hända och där har vi valt att bokstavstroget följa det.
Hon exemplifierar:
– Det kan handla om en fotbollsmatch, när det kommer huliganer från Stockholm, eller om Lars Vilks kommer för att föreläsa på universitetet. Då informerar polisen oss om att det finns vissa risker och då är vi beredda.
Är Östergötland mer "på tårna" då, jämfört med andra regioner och landsting eller hur ska man tolka det?
– Man agerar i andra landsting med, men man mäter inte på samma sätt som vi. Vi har en tydlig "av- och påknapp" vid sådana händelser, säger Anita Mohall.
I sin rapport visar Socialstyrelsen på vissa brister när det gäller larmoperatörens förmåga att bedöma den särskilda händelsen, vilket kan leda till otillräcklig respons. Anita Mohall menar dock att detta fungerar bra här i länet.
– Vi har en stor tydlighet och en tjänsteman i beredskap som får larmet. Vi får mycket larm som vi inte startar en särskild utredning på. Så vi är väl drillade i att agera, säger hon.
En annan brist Socialstyrelsen påpekar är hur den högspecialiserade vården är organiserad. Här föreslås en liknande organisering som cancervården i landet är uppdelad i, där olika typer av behandlingar koncentreras till vissa regioner.
Vad tror du om en sådan uppdelning?
– Det är något vi får analysera tillsammans med de som är traumaansvariga. Det krävs ett funderande. Det finns exempelvis alltid ett tidsperspektiv kring traumapatienter, säger Anita Mohall.