Bävern har blivit Strömmens fånge

Madeleine Larsson trodde aldrig att hon skulle kunna engagera sig i en vild bävers överlevnad. Men efter att sett hur en av bävrarna i Strömmen kämpade för sitt liv ger hon den nu mat varje kväll.

Bäverbesök. Bävern har blivit Strömmens fånge. I går kväll vid åttatiden gick den upp för att leta mat.

Bäverbesök. Bävern har blivit Strömmens fånge. I går kväll vid åttatiden gick den upp för att leta mat.

Foto: Widar Andersson

Norrköping2014-07-30 08:26

Folkbladet skrev tidigare i veckan om bävrarna i Strömmen som tycks ha fastnat i två olika passager av vattendraget.

Flera läsare har hört av sig och är engagerade i bävrarnas öde. En av dem är Madeleine Larsson. Hon upptäckte den ena av de två bävrarna redan i slutet av maj när hon gick sin dagliga promenad längs med strömmen.

När hon passerade Bergsbron såg hon ett ovanligt inslag i Norrköpings stadsbild, nämligen en bäver.

– Först tänkte jag att det inte var så märkvärdigt med en bäver men senare när jag såg bävern igen satt den på en sten och försökte riva loss mossa att äta. Den var snurrig och ramlade och jag förstod att den var hungrig och höll på att dö, säger Madeleine Larsson.

Hon gick hem och googlade sig fram till mer information om bävrar och vad de äter. Hon bestämde sig för att ge bävern mat så den kunde överleva eftersom den inte kunde ta sig ut från den delen av Strömmen där den befann sig.

– Jag har några bekanta som bor på en gård ute på Vikbolandet. De ger mig kvistar från asp och björk som jag sedan åker ner med till Bergsbron vid Kungsgatan där jag kastar ner kvistarna på en liten ö dit bävern kommer, berättar Madeleine.

Hon märkte snabbt att bävern blev piggare av maten och sedan tre veckor ger hon bävern kvistar varje kväll vid åttatiden.

Den andra bävern, som håller till nere i Hästskodammen vid De Geerhallen får också kvistar och löv av andra engagerade Norrköpingsbor.

Madeleine Larsson kontaktade tidigt kommunens ekologer för att uppmärksamma dem på det som hon själv upplever som ett problem. Nu hoppas hon att bävrarna får hjälp att ta sig vidare ut i Strömmen så att de kan röra sig fritt och skaffa föda själva.

Kommer du inte sakna bävern om den försvinner från Strömmen?

– Jo, det kommer jag göra. Men samtidigt kommer jag känna att jag lyckats hjälpa den att överleva. Helst vill jag att de båda bävrarna ska komma ut i frihet tillsammans eftersom jag tror att de är släkt, säger Madeleine.

Tidigare i somras såg hon de två bävrarna tillsammans men sedan Strömmen fylldes åter med vatten i juni befinner de sig på var sin sida av ett vattenfall.

– Den är en riktig liten kämpe. Jag har sett hur den försökt komma upp genom att klättra på vattenfallet, men sedan har den glidit i vattnet igen.

Hon hoppas och tror att bävrarna kommer kunna bli hjälpta från Strömmen så snart som möjligt. Men fram tills dess går Madeleine Larsson varje kväll ner till Bergsbron och ger mat till den hungriga bävern som vid samma tidpunkt varje kväll simmar ut för att äta sin sina kvistar och löv.

Bäver

En europeisk bäver blir cirka 60–80 centimeter lång plus cirka 30 centimeter svans. Den väger cirka 18–22 kilo.

I naturen blir en bäver 20–30 år gammal men i fångenskap kan den bli upp till 50 år.

Bävern är värddjur för fästingar och den lilla bäverlusen Platypsyllus castoris.

En bäver äter bark, blad och vattenväxter. Det är för att komma åt bladen i kronan och för att få trä att bygga dammar med som bävern fäller träd.

Bävern använder ett ämne som heter ”bävergäll” för att hålla pälsen fet samt för att markera sitt revir.

Förr i tiden jagades bävern kraftigt på grund av sin värdefulla päls och bävergäll (som man använde som medicin). Det gjorde att de utrotades från Sverige i slutet av 1800-talet.

Mellan 1922 och 1939 hämtades ungefär 80 individer från Norge som fördelades på 19 olika ställen.

Dessa har nu förökat sig till omkring 100 000 djur. Därför har jakt på bäver återupptagits i vissa delar av landet.

I vissa delar av Europa har amerikansk bäver (från Kanada) inplanterats.

Den amerikanska bävern är större och dessutom har den bara 40 kromosomer medan den europeiska har 48.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om