Båtlyft i Söderköping tidigast 2016
SÖDERKÖPING: 2016 ? i bästa fall. Båtlyften och den nya vägen förbi Söderköping kommer att dröja. Trafikproblemen kommer att finnas kvar minst tio år till.? Vi får leva med det. Vi har gjort vad vi kan, säger Rolf Johansson, chef för Vägverket Sydöst.
Det är så de vill ha det: båtlyft och ny genomfart väster om Söderköping. Men det dröjer. Fr v Per Sandler, planeringschef i Söderköping, Elisabeth Weber, samhällsbyggnadsdirektör länsstyrelsen, Per Ove Persson, samhällsplanerare Vägverket, Per Sandström, Regionförbundet Östsam, Lennarth Falk, kanalbyggmästare Göta kanalbolag och Göran Öhlund, prjektledare från Vägverket. Foto: Titti Olovsson.
Foto:
Kanalchefen Claes-Göran Österlunds idé om en båtlyft över Göta kanal föll i god jord. Nu vill alla ha den.
Vägverkets vägutredning, daterad 2000, ville ha en tunnel. Men misslyckades med att få med den i den nationella investeringsplanen. För dyrt, helt enkelt.
I oktober 2005 hölls ett stort rådslag i Söderköping om trafikproblemen. Vi fick lära oss ett nytt ord: charrette.
Per Ove Persson, samhällsplanerare på Vägverket i Linköping höll i charretten.
? Det var ett helt nytt arbetssätt och det unika är att alla nu ställer sig bakom det här förslaget. Det är så här vi vill ha det, säger Per Ove Persson.
<b>Bromskloss</b>
Ovan nämnda intressenter presenterade rapporten ?Den gemensamma lösningen? vid en presskonferens på Söderköpings brunn igår.
Kommunalrådet Magnus Berge (c) beskrev nuvarande E22 ?som en plåga för Söderköping?.
? Frågan måste få en lösning. Det är inte bara vårt problem, Söderköping har blivit en bromskloss för grannkommunerna, sa Berge.
Frågan har fått en lösning, åtminstone på pappret. Den ser ut så här:
E22 får en ny sträckning från Klevbrinken norr om Göta kanal, via båtlyften över kanalen, förbi hela staden tills den ansluter till nuvarande E22 vid Braberg ungefär en halvmil söder om stadskärnan. På den sträckan ska finnas en rondellavfart till väg 210 (mot Västra Husby) och en till Östra Ryd-vägen.
Drygt 450 miljoner kronor kostar ett sådant bygge, varav själva båtlyften står för ungefär hälften. Tunnelalternativet, som idag anses avfört, skulle kostat ca 680 miljoner kronor.
<b>Realistiskt</b>
Alternativet båtlyft är realistiskt, säger projektledaren Göran Öhlund, som ändå medger att det fanns mycket skepsis i början. Men inte nu.
? Det här är säkerställt i detalj. Det är uträknat ända ner till skruvar och muttrar, säger Öhlund.
Det tredje alternativet, en öppningsbar bro, skulle bli ca 175 miljoner billigare. Men ingen lösning:
? Vi skulle ha kvar köerna under sommartid, säger Göran Öhlund.
Många hinder är alltså undanröjda. Men ett problem återstår. Ett stort sådant. Vem ska betala? Tunnelidén hamnade aldrig i vägverkets nationella plan. Kommer båtlyften att göra det?
Rolf Johansson vågar inte lova.
? Den långsiktiga planen ska revideras de närmaste åren och vi ska få en ny plan för åren 2010 till 2019. Vi hoppas naturligtvis att komma med där. Ju mer enade vi står desto större chans, säger Rolf Johansson.
<b>Hård konkurrens </b>
Konkurrensen är stenhård. Varje region har sitt projekt. Östergötland kämpar också för Ostlänken och det ställs krav på att regionen ska medverka i finansieringen av Citybanan, tågtunneln under Stockholm. I Östergötland är riksväg 50 vid Motala också ett angeläget projekt.
? Det här projektet är konkurrenskraftigt, lättare att räkna hem, säger länsstyrelsens samhällsbyggnadsdirektör Elisabet Weber, också med på noterna.
I bästa fall kommer båtlyften med i planen för 2010-2019. Planläggning och projektering tar minst fyra år, själva bygget tar ungefär tre.
Båtlyften och vägen kan stå klart 2016, knappast tidigare.
<b>Bygga vägen nu?</b>
Torvald Karlsson, kommunalråd i Valdemarsvik tycker inte att det är bra nog. Det stora problemet är inte kanalen, utan alla trafikljusen. Kan inte båtlyften vänta medan vägen byggs nu? undrar Karlsson.
? Det skulle vara möjligt, men vår ambition är att genomföra detta i ett svep, svarar Per Ove Persson.
Då återstår faktum. Söderköping har sin genomfart som nu i minst tio år till. Och vad som kan göras har gjorts, menar chefen för Vägverket Sydöst
? Vi får leva med det, säger Rolf Johansson
Så jobbar vi med nyheter