Juno Blom, som haft regeringsuppdrag mot hedersrelaterat förtryck och är utvecklingssamordnare vid länsstyrelsen i Östergötland, beskriver ett förvirrat läge där myndigheter och kommuner inte vet hur de ska hantera problematiken.
Hon beskriver också parallella rättssystem, där Sverige å ena sidan tagit ställning mot barnäktenskap – samtidigt som vi i landet nu ändå har barn i barnäktenskap.
– Vi behandlar barn på olika sätt, konstaterar Juno Blom.
Hur vanligt barnäktenskap är i Sverige i dag vet man inte. Det man vet är att det finns barn som har kommit till Sverige och är gifta, att barnäktenskapen ökar.
En utredning från Migrationsverket i mars 2016 identifierade 132 gifta barn, 97 procent flickor, de flesta 16-17 år, spridda i 80 kommuner. Huvuddelen av barnen, som kom från huvudsakligen Syrien, Afghanistan och Irak, sökte asyl under hösten 2015.
Barnäktenskap är inte tillåtet i Sverige. Den 1 juli 2014 togs också möjligheten till dispens bort och skyddet mot tvångsäktenskap stärktes. En lag från 1904 reglerar hur man ska bedöma äktenskap ingångna utomlands, mellan parter som inte har koppling till Sverige. Läs mer om den i separat artikel, där Skatteverket reder ut vad som gäller.
Juno Blom tycker att det är viktigt att sätta in frågan om barnäktenskap i ett internationellt perspektiv.
– Det pågår kampanjer i hela världen, i krigsdrabbade områden, i odemokratiska samhällen, mot barnäktenskap. Man ser det som ett allvarligt problem, med barn som är i barnäktenskap. Man vet att risken för våld ökar avsevärt, liksom risken för att man inte får tillgång till skola och utbildning. Tidiga graviditeter är också en allvarlig riskfaktor.
– Barnäktenskap är en kränkning av barnets rättigheter.
I och med att barnäktenskap inte varit något stort problem i Sverige har det inte heller funnits några stora kampanjer här, säger Juno Blom.
– Men nu när det här plötsligt uppstår är det nästan som vi har mindre kampanjer här, i ett väldigt utvecklat land.
Under hösten 2015 började samtalen komma till den nationella stödtelefon som länsstyrelsen i Östergötland har öppen för myndigheter och kommuner, med frågor om hur man ska hantera det faktum att barn som är gifta kommer till Sverige med sin man. Ibland har de också själva barn.
– Än så länge finns det ingen tydlighet i hur det ska hanteras, säger Juno Blom.
– Rutinen har snarare blivit att barn förblir i barnäktenskap.
Hon berättar om Malmö där man identifierade 65 ärenden av barnäktenskap och i bara fyra fall särade barnet från den vuxne maken.
– Det som blir viktigt nu är att det går ut tydlig vägledning från nationella myndigheter hur kommuner ska hantera de här frågorna, säger Juno Blom som efterlyser en likvärdighet i hela landet.
– Jag välkomnar verkligen en översyn av den här frågan, säger hon och menar att man måste göra som med svarta lådan vid en flygkrasch: analysera vad som gick fel och hur det ska bli rätt i fortsättningen.
Första frågan måste bli ”Hur anser vi att det borde vara?” följt av konkreta åtgärder, säger hon.
Juno Blom berömmer Norrköping som en kommun som sticker ut, som har rutiner och väljer att sära på parterna i ett barnäktenskap.
– Norrköping är en av de städer som har systematiskt särskiljt barnet från den vuxne. Det har de verkligen gjort bra. Det tror jag beror på att de har jobbat med frågor som rört hedersvåld länge.