Bara lögner - interner tillbakavisar kritik

Max ställer upp på att prata med Folkbladet för att ge sin och vad han säger majoriteten av internernas bild av hur det är på Kolmårdsanstalten. Han är förbannad på de två-tre interner som spritt vad han säger är rena lögner till massmedia.
- Mediadrevet går. Alla här lider av det. Det är inte kul, säger Max.
- Det är många förstagångsförbrytare här. De har inte haft någon klar bild över vad det är att sitta inne. De gillar inte föreskrifterna. Det skapar en enorm frustration att sitta inne.

Nekade persmissioner
Nekade permissioner, hämndbegär gentemot anstaltsledningen, någon som har spritproblem själv, någon som förflyttats från Kolmården mot sin vilja. Några enstaka individer tar ut det på olika sätt, i kontakt med medierna, menar Max. En av dem sitter också i förtroenderådet, men har nu missbrukat sitt förtroende, säger Max.
- Jag har varit här i tre månader. Mig veterligen har det inte förekommit en enda spritfest.
Kolmårdsanstalten är en klass fyra-anstalt, med lägsta säkerhetsklass och intagna som inte behöver vård, som inte har några dokumenterade drogproblem. Här sitter många ekobrottslingar som inte utgör något hot mot allmänheten, även om det är en felaktig bild att det bara är ekobrottslingar på anstalten i Kolmården, säger Max. Här är en salig blandning.
Den pedofil som felplacerades på Kolmårdsanstalten av den centrala placeringsenheten satt bara där två dagar, berättar Max.
- Under de två dagarna letande man annan placering åt honom. Det är hela storyn.
Det gäller samma regler i Kolmården som på andra anstalter, med skillnaden att internerna deltar i hushållet och renovering av fastigheten.
- Det är frihet under ansvar - tar man inte det ansvaret åker man ut och placeras någon annan stans.
Personalen är trevlig och har stenkoll, menar Max.

Drällt av journalister
Efter turbulensen i massmedia stängdes i går den motionsslinga som internerna haft tillgång till av tillfälligt, för utredning.
- Det har drällt journalister där, säger Max.
Han säger att han inte ser det som någon kollektiv bestraffning, att han förstår anstaltsledningen. Han brukar själv jogga en timme om dagen där, och gillar inte att det stått fotografer i spåret.
- Många här vill inte bli igenkända. Många låtsas utåt att de är på långsemester. Det är en social skam att sitta här.
- Vi vill bara ha lugn och ro och sitta av vårt straff. 98 procent av de intagna har den inställningen, säger Max.
I april får han och de andra intagna fotboja.
- Jag gillar inte det, jag känner mig märkt, som boskap.
Leif Eriksson, huvudskyddsombud på Kolmårdsanstalten, bekräftar Max bild av att kritiken om förhållandena på anstalten kommit från en liten grupp frustrerade personer.
- Det är en storm i ett vattenglas.

<span class=Rub1>På prov: elektronisk fotboja

<span class=Ing><B>NORRKÖPING
Kolmårdsanstalten blir första anstalten i landet med att införa elektronisk fotboja för internerna. Den elektroniska övervakningen kommer att vara i full drift den 25 april.</B>

- Vi är först inom kriminalvården på det här, säger anstaltschef Lars Widholm.
- Vi blir den enda anstalten i landet med elektroniska fotbojor. Det är ett försök, för att testa hur det fungerar.
Kolmårdsanstalten som invigdes i augusti förra året har 150 platser. 110 av dem är belagda. Nattetid finns det två personal i tjänst på anstalten.
Det har förekommit uppgifter om att interner druckit alkohol och tagit bondpermis nattetid?
- Det går alltid rykten på öppna anstalter. Vi har inga belägg för att det är så, säger Lars Widholm.
Vid de stickprovskontroller som gjorts på avdelningarna har inga utandningsprov varit positiva, utom vid ett tillfälle, efter att en intern varit ute på permission samma dag, säger Widholm.
Helt går det idag inte att garantera att alla sköter sig. Med det elektroniska systemet blir det en annan kontroll.
- Då slipper vi sådana spekulationer.
Alla interner på Kolmårdsanstalten kommer att bära en fotboja, i ett system med olika zoner. Dagtid kan internerna röra sig i de områden utanför huset där de är tillåtna att vistas, medan de nattetid inte kan gå utanför husets väggar. Då går larmet direkt. Likaså om de försöker ta av sig bojan.
Varför har det dröjt ett halvår innan ni kommer till skott med den elektroniska övervakningen?
- Vi har inväntat lagstöd. Det har också varit upphandling och installering av systemet, säger Lars Widholm.
- Vi har fått regeringens uppdrag att se hur den teknik som används vid intensivövervakning, s.k. fotboja, kan användas vid en anstalt. Målet är att förstärka säkerheten på öppna anstalter och göra anstalterna effektivare, säger Kjell Carlsson, projektledare vid Kriminalvårdsstyrelsen.
Systemet bygger på samma grundteknik som fotbojan, som har använts inom kriminalvården i många år, och består av tre delar: en central databas, sändare/fotbojor och mottagare.
Systemet är reaktionssnabbt och precist, och visar direkt om någon utan tillåtelse lämnar anstalten. Informationen kan också sändas direkt till personalens personsökare och det ökar säkerheten. Systemet ger också möjlighet till en kostnadseffektivare straffverkställighet.
- Tekniken har använts i mindre skala i Holland med mycket goda resultat, säger Kjell Carlsson som besökt anstalten Veenhuizen i Holland. Personalen kunde se att den mentala miljön förbättrades och de intagna upplevde att det blev lugnare.

Information till våra läsare

Bara lögner - interner tillbakavisar kritik