Band av förorter längs Bråvikens södra strand

Om den omstridda vägen Lindö-Marby har två föregående artiklar handlat. Vi ska nu titta närmare på de utbyggnadsplaner, som finns för i första hand Marby. Och där nästa steg då ska bli Unnerstad. I 2002 års översiktsplan för Norrköpings kommun försöker man tänka sådär 20-25 år framåt. Där anges kustområdet mellan Marby och Djurön som lämpligt för stadens fortsatta utbyggnad. I den helheten ingår då även Stora Sidus. I den här planen laboreras med ett helt band av läckert belägna förorter ut till Djurön. I det perspektivet blir vägen Lindö-Marby bara inledningen på ett stråk, som kan komma att sträcka sig bort till Djurön. Det räknas nu med 2.000-2.400 framtida invånare i Marby och Unnerstad, vilket också bedöms vara tillräckligt underlag för kollektivtrafik dit. Etappvis
I dagsläget är det alltså Marby och Unnerstad, som det konkret är frågan om. Till dessa båda inskränker sig också det program, som stadsplaneringsnämnden antog år 2005. Där räknas med etappvis utbyggnad under en tioårsperiod. Om Marby har redan varit tal i 10-15 års tid, alltsedan HSB i början av 90-talet köpte upp Marby gårds ägor. HSB har skissat på både det ena och det andra, emellanåt också försökt aktualisera frågan. Men åren har gått och det dröjde, innan saker och ting började röra på sig. Enligt Magnus Gullstrand, fysisk planerare på planheten, räknar Norrköping Vatten med att i år kunna påbörja anslutningen av Marby till kommunens va-nät. Det hela ska sedan vara avslutat nästa år. För att detta ska bli av förutsätts dock, att det först antas en detaljplan där de boende i Marby ges möjlighet att bygga större. Även byggas nytt
Men det ska också ges utrymme för att bygga nytt, 100-150 nya bostäder är vad det talats om för Marbys del. Idag finns omkring 150 hus i Marbystrand, som det aktuella området mer precist heter. Kommunens policy är att kombinera (den för husägaren kostsamma) va-anslutningen med att detaljplan antas. I fallet Marby har förslaget till detaljplan varit ute på samråd och godkändes i december av stadsplaneringsnämnden. Den ska snart upp i kommunfullmäktige för slutligt avgörande. Från kommunens sida vill man se varierad bebyggelse, ifråga om både hustyper och upplåtelseformer. Med friliggande hus likaväl som kedje-, par- och flerfamiljshus. I gestaltningsprogrammet beskrivs det framtida Marby som en trädgårdsstad, lite i stil med Röda stan. I södra delen vill detaljplanen reservera plats för skola och förskola. När utbyggnaden längs Bråviken fortskridit tänker man sig butiker och restaurang där. Olika åsikter
I Marby har åsikterna gått isär ifråga om utbyggnaden av området. En del stugägare har varit emot, de har velat behålla områdets anspråkslösa karaktär med fritidsboende. Medan andra varit desto mer angelägna om att snarast möjligt få vatten och avlopp, och rätt att bygga till. För att sedan kunna bo där året runt. Marbystrandens Villaägareförening har också konstaterat, att meningarna bland dess medlemmar varit delade. Föreningen har därför avstått från att ta ställning i frågan om utbyggnaden. Efter Marbystrand står dalgången mellan Marby och Unnerstad på tur för utbyggnad, och därefter (eller möjligen samtidigt) de östra delarna av Unnerstad (också tänkt som trädgårdsstad). Även där kommer då va-anslutning att kombineras med antagande detaljplanen. Avsikten är att senare fortsätta på samma sätt med Stora Sidus. Annorlunda då, kan i korthet nämnas, med Djurön. Där har Norrköping Vatten fått i uppdrag av stadsbyggnadskontoret att starta va-utbyggnaden redan innan arbetet med ny detaljplan påbörjats, vilket ska ske år 2010. (Detsamma gäller, för övrigt, Graversfors och Nylund-Bäckerslund). För Djuröns del är förklaringen, att avloppen där ofta är under all kritik. Omkring 1940
Marbys fritidsområde tillkom omkring år 1940, och det skedde då genom avstyckningar. Enligt detaljplaneförslaget uttrycker bebyggelsen där, alla dessa enkla och välskötta stugor, fritidsvanorna hos hantverkar- och småföretagarklassen i Norrköping under 1900-talets första årtionden. Grannarna Marby och Unnerstad har mycket gemensamt, i både inramning och stil. Båda är situerade i småskaligt åkerlandskap, som sträcker sig fram till havsbandet. Boendet i Unnerstad har också en liknande bakgrund som Marby. Där var det ägaren till Unnerstads gård, Bernhard Johansson, som alltifrån år 1938 styckade av mark till sommarstugor. Och nu ska de båda, Marby och Unnerstad, följas åt vidare in i 2000-talets nya tidevarv.

Band av förorter längs Bråvikens södra strand

Sett på lite sikt handlar detta om mer än Marby och Unnerstad, och den där vägen som ska föra dit. Nämligen om Norrköpings fortsatta stadsutveckling, med idéer om ett band av förorter längs Bråvikens södra strand. Där då även Stora Sidus och ett utbyggt Djurön ingår.