Både plus och minus i kommunens budget
Norrköpings kommun gick med ett överskott på 22,8 milj kr i fjol.Eller, uttryckt på något annorlunda vis: Kommunen fick i fjol med ett underskott på 31,3 milj kr.Det beror nämligen på, hur man ser det.
Kommunalrådet Mattias Ottosson är nöjd med bokslutet. "Resultatet av ett jättebra arbete i nämnderna", säger han. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
Exakt vilka åtgärder som annars skulle kunna vidtas av staten är väl inte helt klart. Men klart är i varje fall, att det från statens sida inte accepteras underskott gentemot balanskravet.
Nu är det så, att i bokslut mot balanskravet tar man inte med olika poster av engångskaraktär. Men - sådant tar man däremot med i kommunens slutliga bokslut.
Och när man tar med även dessa engångsposter, då får man ett annat slags bokslut. Då förändras med ens resultatet från minus till plus.
Blir överskott
Då räknas nämligen också, och framför allt, in ett nettoresultat på värdering av kommunens pensionsfond på 49,3 milj kr. Till det kommer så en realisationsvinst på 4,8 milj kr. Och i det bokslutet blir då summan ett kärkommet överskott på 22,8 milj kr.
Men vilket av dessa två slags bokslut är då viktigast? Det mot balanskravet, eller det slutliga bokslutet.
Från den partipolitiska sidan verkar det bokslut vara viktigast, som gynnar en själv bäst.
Såg tvärtemot
I fjol var det nämligen tvärtom med boksluten. För år 2002 gick kommunen med 32,1 milj kr plus gentemot balanskravet - men 25,6 milj kr minus i det slutliga bokslutet. Det var raset på börsen, som tyngde ner kommunens pensionsfond.
Den gången kommenterade kommunalrådet Eva Andersson (s), att det positiva resultatet var en följd av den förda politiken. Det viktiga var då, att man klarat balanskravet. Det slutliga bokslutet var däremot inte fullt lika viktigt.
Medan moderaterna såg tvärtemot på saken. De pekade på att resultatet "egentligen", det vill säga i det slutliga bokslutet, var negativt. Sossarna bluffar, hette det då från moderat håll.
I år är alltså resultatet tvärtom. Och det bokslut, som kommunstyrelsens ordförande Mattias Ottosson nu välkomnar, det är det (ännu i och för sig preliminära) slutliga bokslutet.
- Det här är resultatet av ett jättebra arbete i nämnderna. Framförallt har ju socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden lyckats få ner sina underskott starkt.
Väger tyngre
I år anser Ottosson, att det slutliga bokslutet väger tyngre än det enligt balanskravet.
- Ja, det här är ett bra bokslut. Men sen måste vi ju också komma i ordning med obalansen gentemot balanskravet. Det måste vi fixa till under nästa år.
Just detta att underskottet inom verksamheterna minskat rejält är för Ottosson den mest positiva signalen. 2002 års underskottet på 104 milj kr för verksamheterna har minskats till 27 milj kr, alltså med närmare 80 milj kr.
Vård- och omsorgsnämnden, med sina nedläggningar av dagcentraler m m, tycks ha sparat något alldeles kolossalt. I stället för det underskott på 15 milj kr, som det räknades med där så sent som för några månader sedan, noteras nu ett överskott på 4,5 milj kr.
- Det är bara bra att en nämnd har ett litet plus, och alltså en extra liten resurs om något inträffar, säger Ottosson.
På rätt väg
Socialnämnden tycks, efter åtskilliga år av stora underskott, vara på rätt väg ekonomiskt. Det tidigare prognosticerade underskottet på 35 milj kr har man fått ner till 16,3 milj kr, vilket väl är det bästa på länge.
Skatteintäkterna blir 23,5 milj kr sämre än man budgeterat med. Fast för några månader sedan såg det ut att bli avsevärt värre ändå, då lydde minusprognosen på 47,1 milj kr. Också där blev det, till slut, bättre än väntat.
Dock ändras inte bedömningen att det, som Ottosson nu än gång säger, "kommer att bli tufft de närmaste åren".
- Men det här bokslutet ger ett bra ingångsvärde. Man kan jämföra med andra kommuner, som till exempel Uppsala, där de har ett underskott på 300 milj kr med sig. Då har ju vi ett betydligt bättre utgångsläge, säger kommunstyrelsens ordförande.
Så jobbar vi med nyheter