Hon reagerar i allmänhet på skolresultaten i Sverige, och i synnerhet på den försämrade behörighetsgraden bland Norrköpings niondeklassare. Men hon reagerar även på S-skolpolitikern Olle Johanssons uttalande att Norrköping kommer att klara av att vända trenden, utan att, som Lärarnas Riksförbund vill, skolan blir statlig igen.
– Skolan har varit kommunaliserad i mer än 20 år. Om man inte har klarat att vända trenden hittills, hur tror han att man ska kunna göra det, med alla problem och de stora utmaningar, inte minst från de nyanlända, de kommande åren? undrar hon.
Visserligen skjuter staten till pengar till förskola och lågstadiet, precis som Olle Johansson framhåller i artikeln i lördagens Folkbladet. Men det räcker inte, menar Miia Austa.
– Då gäller det att kommunerna går in och täcker upp där staten inte skjuter till pengar, vilket man inte gör. Och då är det bättre att staten tar ett större ansvar. För det här är en nationell kris, säger hon.
Kommunen har aviserat en satsning på 30 miljoner kronor på skolan nästa år. Något Miia Austa självklart välkomnar, även om det är för lite.
– Egentligen vet jag inte vad det är. På vissa ställen heter det satsning, på andra tillskott och ibland förstärkning. Man kan inte se var de här pengarna kommer landa ute i organisationen.
– I den senaste budgeten kan jag inte se att man ska anställa fler folk, för att ge lärarna möjlighet att ha en rimlig arbetsbelastning.
Nej, "småsatsningar" här och där ger inte speciellt mycket, så länge grundproblemet, med en för låg elevpeng, inte löses, menar hon. Hon berättar om skolor som gör sig av med, eller begränsar, vaktmästare, kuratorer och yrkes- och studievägledare, vars arbetsuppgifter i stället faller över på lärarna.
– Samtidigt visar all forskning att lärarens viktiga roll i skolan, är en väl förberedd undervisning där läraren har förmågan att se varenda elev och ge varje elev den tid de behöver.
Vad ska man göra då? I resultaten sticker vissa skolor i Norrköping ut, medan andra har en bättre uppfyllelse. Miia Austa menar dock att man inte ska stirra sig helt blint på själva betygen, som ju statistiken från Skolverket bygger på.
– Undersökningar visar att svenska snittbetyg ökar. Men samtidigt som de gör det, har kunskaperna minskat. Så betyg som absolut mätare måste man vara försiktig med, säger hon och lyfter i stället fram de nationella proven.
Fast att ha nationella prov i samtliga ämnen vore oerhört tidskrävande, rent omöjligt för lärarna att dra runt organisatoriskt, som hon säger.
– Det finns ju dessutom länder som inte har nationella prov, men ändå hamnar bättre än Sverige i Pisa-undersökningen.
Hennes och Lärarnas Riksförbunds slutsats blir att skolan bör förstatligas. Först då kan skolorna på riktigt ta tag i problemen.
– Elever i Karesuando lär sig på samma sätt som i Ystad. Ändå ska alla kommuner uppfinna sin egen lösning på de här problemen. Det är klart att man kan ha lokala anpassningar, men skolor ska inte vara olika. Varje elev ska ha rätt att ha den tid till lärare den behöver för att utvecklas. Det kommer man aldrig ifrån, säger Miia Austa.