Attac på väg bakåt?
För några år sedan var organisationen Attacs medlemmar ständigt i radions program, tidningars artiklar och i tv:s debattsoffor. Sedan blev det tyst. Men rörelsen lever fortfarande. I helgen hade organisationen riksårsmöte i Norrköping.
Trots att det varit ganska tyst om Attac den senaste tiden arbetar rörelsen vidare lika intensivt som tidigare anser Maria Brolinson från Norrköping och Elin Sundberg från Göteborg. FOTO: OLA AXMAN
Foto:
- Det är nog en allmän trend att det är så med nya organisationer, säger Maria Brolinson från Attac i Norrköping som i helgen blev invald i Attacs ledning, den så kallade "gemensamma arbetsgruppen".
- Det är logiskt att när vi syns mycket i media så får vi fler medlemmar, säger Elin Sundberg från Göteborg som varit med i Attac sedan starten och fram till i helgen även suttit i Attac Sveriges ledning.
Men även om man inte synts lika mycket i media som man gjorde i början har arbetet i organisationen fortsatt. Att synas i media är fortfarande viktigt för att organisationen ska nå ut med sitt budskap, men inte lika viktigt som det var i rörelsens barndom, anser Elin Sundberg.
- Från början var det fundamentalt, nu är det inte lika viktigt, säger hon. Nu ser folk vad man driver för frågor.
Startades i Frankrike
Organisationen startades i Frankrike 1998 och dess namn är en fransk förkortning som utskrivet och översatt skulle bli ungefär "Föreningen för beskattning av valutatransaktioner för medborgarnas bästa". Föreningens viktigaste frågor är bland annat att införa skatt för att motverka kortsiktiga valutaspekulationer. Den så kallade Tobinskatten.
Man vill även stoppa skatteparadisen, verka för skuldavskrivning av statsskulder för u-länder och verka för en rättvis världshandel. Dessutom vill organisationen inte att världens samlade pensionspengar ska kunna investeras i verksamheter som bidrar till miljöförstöring, arbetslöshet, krig och ökade sociala klyftor. En annan fråga som är viktiga för organisationen är att motverka privatisering av det som föreningen anser vara basal samhällsservice. Till exempel utbildning, sjukvård och vatten.
Vänsterstämpel
Attac säger sig inte företräda någon partipolitisk linje. Men rörelsen har fått en vänsterstämpel på sig eftersom man bland annat arbetar mot nyliberalismen.
- Det är sorgligt att tycka att det är vänster att det ska vara rättvist i världen, säger Elin Sundberg.
Attacs medlemmar i Sverige har enligt Maria Brolinson och Elin Sundberg en stor åldersmässig spridning och även en stor geografisk spridning i landet. Arbetet i organisationen sker helt ideellt.
Både Maria Brolinson och Elin Sundberg anser att de frågor som Attac riktat in sig på är minst lika aktuella idag som när föreningen startades.
- Det konkreta är att vi har ändrat debatten i Sverige, säger Elin Sundberg. Vi har fått ett otroligt genomslag faktiskt.
Så jobbar vi med nyheter