Att etablera sig i ett nytt samhälle

- I grunden handlar kursen om vårt majoritets- och minoritetssamhälle, där invandrargruppen är en av minoriteterna. Och i just den här kursen är alla invandrare arabisk-talande.
- När det gäller klyftan mellan invandrare och deras barn, kan det ibland bli så att det är barnen som tar kommandot i familjen, eftersom det oftast är de som snabbast lär sig språket och börjar komma in i svenska samhället. Men då hjälper vi till att stärka de vuxna i sin föräldraroll, så att de återtar kommandot hemma, genom att de lär sig svenska och hur svenska samhället fungerar.
- Och när det gäller klyftan mellan invandrare och svenskar, ser vi den från båda hållen, säger Susann Gharib. Det vill säga både från minoritetens synvinkel och från svenskens och att det hela blir ett ömsesidigt utbyte.

Friskvård också
Hur ser en vecka ut i kursplanen?
- En dag i veckan brukar vi ha friskvård, då vi exempelvis går ut på en promenad i Vrinneviskogen. Två dagar i veckan ägnar vi åt studier av svenska språket och två dagar åt samhällsstudier.
- Här varvar vi undervisningen med många studiebesök ute i svenska samhället, som exempelvis hos polisen, Vrinnevisjukhuset, lokalförsörjningsenheten hos kommunen, skatteverket och stadsbiblioteket.
- Sen ägnar vi även studier åt barn- och ungdomssidan, eftersom många i kursen är föräldrar och då besöker vi bland annat skolor, Bris, förskolor, barn- och ungdomspsykiatri (bup) och barnavårdscentralen.
- Allt för att deltagarna i kursen på plats och ställe ska få se hur olika organisationer i svenska samhället fungerar och att svenskarna på dessa ställen även ska få mer kunskap om invandrargruppen. Vi försöker även träffa nyckelpersoner under våra studiebesök, för att få så mycket information som möjligt.

Bra helhet
- Kursen handlar i grund om att slussa in invandrare i svenska samhället och lära ut hur samhället fungerar, samtidigt som vi vill informera svenskarna om hur invandrare tycker och tänker. Först då blir det en riktigt bra helhet i integrationsarbetet.
Är kursen till för alla invandrare?
- Nej, vi vänder oss till arabisktalande invandrare, som bland annat kommer från Syrien, Irak, Palestina och Tunisien.
- Och jag kan nämna att det är deltagare som varit i Sverige i uppåt 30 år och de som bara varit här i något enstaka år, så det är stora variationer på förkunskaperna hos deltagarna.

EU-medel tidigare
Är det här en helt ny kurs?
- Ja, i den här kursformen är den ny, men innan den här kursen hade vi först ett pilotprojekt på Marieborg och därefter ett treårigt projekt med hjälp av EU-medel. Men från och med i år är det Marieborgs folkhögskola med hjälp av kommunen som driver den här kursen.
Hur är din egen bakgrund?
- Jag har jobbat som tolk i 17 år och märkt alla mer eller mindre stora brister som finns mellan svenskar och invandrare och via den här kursen, som bygger på möte, kunskap och insyn, försöker jag hjälpa till att lappa ihop dessa brister, säger Susann Gharib.
Och vad är slutmålet med kursen?
- Att deltagarna ska känna sig mer etablerade i svenska samhället och att även svenskarna, som vi träffar under kursen, ska lära sig mer om invandrarna. Dessutom hoppas vi att man ska bli självförsörjande och efter kursen kunna gå vidare med mer studier eller hitta arbetstillfällen.
- När det gäller själva kursen, säger Susann Gharib, kan jag berätta att vi fått ett stipendium av S-kvinnorna i Norrköping. Något vi uppskattar mycket och stipendiet får vi ta emot i samband med en temadag om "världen i fokus" på Marieborgs folkhögskola.
Barbro Mattsson som är ordförande för Norrköpings S-kvinnor och som tillsammans med Centrum Östers kvinnoklubb gett stipendiet á 1.500 kronor säger så här:
- Normalt ger vi stipendiet till en enda sökande, men här var det flera och då kändes det svårt att välja ut en enda kvinna. Så istället bestämde vi oss för att ge stipendiet till alla som deltar i kursen och det är första gången vi gör så under det 20-tal år vi delat ut stipendiet.

Information till våra läsare

Att etablera sig i ett nytt samhälle