Året i Nya Zeeland
Det är inte allt för länge sedan Anna Sjölin kom hem från sitt utbytesår i Nya Zeeland. Under tolv månader fick hon leva i den Nya Zeeländska skolan, ha värme året runt och lära sig flytande engelska. - Jag ångrar absolut inte att jag åkte, om jag fick skulle jag göra det igen.
Foto:
Staden Auckland som Anna bodde i är den största staden i Nya Zeeland, och ligger på Nordön. Hon bodde tio minuter utanför centrum, i en del som heter North Shore. Att bo i en storstad är också en stor skillnad, då det finns i mycket mer utbud av det mesta. I det stora hela är landet väldigt likt Sverige, men det finns såklart skillnader. Väldigt många familjer i Nya Zeeland äter ofta take-away mat, dock lagade Annas värdfamilj mat hemma varje dag. De stod för mat- och husrum, medan Anna fick stå för fickpengar själv.- Jag fick pengar av mamma och pappa som de förde över till mig, man får inte jobba i Nya Zeeland om man åker som utbytesstudent eftersom man får ett studentvisum. Om man ska jobba måste man ha ett tillstånd - ett arbetarvisum. CSN täcker inte heller fickpengar till utbytesstudenter. Att åka iväg helt ensam till ett annat land är ett stort steg man tar. Det gäller att man tar för sig när man är där för att få ut så mycket som möjligt utav resan. Om man är social är det självklart ett plus, man ska våga ta kontakt med personer i skolan. Många umgås mer med de andra utbytesstudenterna som åker i samma organisation, vilket har vissa nackdelar. Man får inte ut det mesta av kulturen, och så lär man sig inte engelskan lika bra då man antagligen pratar svenska med de andra svenska utbytesstudenterna. Precis som i Sverige är det 18-års gräns på alla klubbar och krogar, men det är även 18-års gräns på alkohol som säljs i vanliga butiker, man skulle kunna jämföra det som Sveriges ICA. Utelivet är också mycket bättre än i Norrköping, vilket kan tyckas vara ganska självklart då det är en mycket större stad. Något som dock är ganska stor ålderskillnad på är körkortet, det är också annorlunda utformat.- När man är 15 år kan man ta körkort, och det är uppdelat i två delar. Man tar först "Restricted licens" som innebär att man får köra bil, men inte ha några passagerare. Sedan kan man ta "Full licens" då man får ha passagerare med sig.Berg- och dalbana av känslor
Då Annas bröder redan har åkt som utbytesstudenter med olika organisationer och har haft problem med dem, valde hon att åka med AFS. Något som lockade var att man får stanna i samma familj under hela året, då andra organisationer har som regel att man får bo i ungefär tre stycken familjer under året. Man har även möte en gång i månaden då man träffar alla utbytesstudenter. AFS matchar den sökande och familjen genom att titta på intressen och därefter hör familjen av sig till dig. Om du inte skulle trivas hos familjen du hamnar i får du byta. Det är en väldig berg- och dalbana av känslor man får uppleva under ett år. Hemlängtan kommer och går, för Anna blev den mindre allt eftersom tiden gick. De flesta som kommer hem efter ett helt år har vuxit som person och utvecklats, kanske har det med det att göra.- I början hade jag jättemycket hemlängtan, men efter ett tag kändes det bättre och det var till stor del på grund av att jag hade tur, att jag fick en så bra familj. Då kändes det som att det här kommer jag klara. När jag väl skulle åka hem ville jag inte det, men när jag väl var hemma kändes det skönt. När hon åkte iväg hade hon en pojkvän hemma, hon säger att det var väldigt jobbigt att lämna varandra. Efter ungefär ett halvår åkte hennes pojkvän Daniel ner och hälsade på i två veckor, när hon kom hem var allt bra och som vanligt igen. - Man lärde sig att umgås på telefonen, precis som man saknar sin pojkvän hemma så träffas man. Jag ringde och pratade med honom, och då kändes det bättre. Att prata engelska
Även fast Anna hade ett mycket bra betyg i engelska när hon åkte hade hon svårt att förstå vad hennes vänner sa till henne, och även de hade svårt att förstå vad hon sa till dem. Dels beror det på annorlunda dialekter och även slangord etcetera som inte vi får lära oss i skolan. - Det sägs ju att det tar ungefär tre månader innan man börjar tänka och drömma på engelska, och det tycker jag stämmer. Det tar nog ungefär ett halvår innan man kan prata flytande, liksom det mesta man kan lära sig. Men dialekten kan ju förbättras. När man kommer hem och ska prata svenska igen känns det väldigt lustigt, man glömmer bort ord och vet oftast bara vad de heter på engelska. Idag, lite mer än fyra månader efter hemkomsten, har Anna fortfarande svårt att hitta rätt ord.- Jag vet att det kan vara så länge, jag har till exempel en kompis som fortfarande kan glömma och det var flera år sedan hon åkte. Men det man kommer ju ihåg så småningom, så det förbättras ju också förstås. "Idag är jag mer självsäker"
Det skulle ta en oändlighet att räkna upp alla äventyr och annorlunda saker man får uppleva som utbytesstudent i Nya Zeeland, för att inte prata om hur man har förändrats när man kommer hem.- Jag har hoppat bungyjump och fallskärm till exempel, det var jättekul. Jag vill verkligen tipsa alla som ska åka att ta för sig så mycket som möjligt, göra mycket saker. Även det du kanske inte skulle göra hemma, kanske för att hitta nya kompisar eller lära dig något nytt. Till sist frågar jag Anna hur hon känner sig idag, om hon har utvecklats något som person. Lugnt svarar hon;- Jag vet inte riktigt, jag känner mig fortfarande som mig själv. Men jag är mer självsäker, nu känner jag att jag kan klara allt.
Hemsida: www.afs.se/swe_sw/home där det finns mycket information, läs exempelvis AFS-berättelser från hela världen. AFS har ett stort utbud då du kan åka som utbytesstudent, åka på utbildningar över sommaren och volontärarbeta. Det kostar mellan 60-100,000 kronor att åka som utbytesstudent, beroende på vart du vill åka. Nya Zeeland och Australien är dyrare än USA och Europa. Med AFS kan du åka till olika länder i hela världen.
Så jobbar vi med nyheter