– Man vet ju aldrig vad som händer i framtiden, så vi har kommit fram till att kören ska vara vilande tills vidare, säger Birgitta Rindegård, en av körmedlemmarna.
Men det är inte säkert att den här kören, som lär ha cirka 150 års verksamhet bakom sig, uppstår igen?
– Troligen inte, säger Birgitta Rindegård. Men vi sa vid avslutningsträffen att vi i alla fall kunde försöka träffas någon gång då och då, men om vi även kommer att sjunga då, återstår väl att se.
Varför läggs kören ned?
– Vi har ingen körledare längre och det är orsaken till nedläggningen. Det är svårt att få tag i körledare och det är något vi inte lyckats med sedan vår senaste körledare slutade.
Hade ni ont om sångare också?
– Nja, vi var cirka 17-18 nu i slutet, men när vi var som flest hade kören cirka 30 sångare, så det hade minskat med åren. Men förr i tiden vet jag att man ofta var ute och reste, bland annat till Norge och Lettland och sjöng. Liksom till andra arbetarföreningars körer i andra städer.
Vad vet du om de cirka 150 verksamhetsåren?
– Vad jag förstått började kören som en ren manskör, men 1912 ändrades kören till en blandkör och har varit så sedan dess. Kören har alltid varit obunden, såväl religiöst som politiskt och vi har haft en bred repertoar att välja på vid våra framträdanden.
Vilken koppling har ni till Arbis idag?
– Ingen koppling alls, men förr hade kören sin verksamhet på Arbis. Nu på slutet har vi varit i en lokal på Brunnegatan på Haga.
Vad händer med sångarna nu?
– En del har redan gått till andra körer, för det finns ju massor med körer i Norrköping och jag själv har hamnat i något som heter Körverket.