Folkbladet har i flera artiklar skrivit om den risk- och sårbarhetsanalys som redogör för vilka risker som finns i kommunen i händelse av en större olycka eller kris. 29 risker identifierades i början av förra mandatperioden med lika många åtgärdsförslag. När nu analysen uppdaterats visar det sig att majoriteten av dem ännu inte blivit åtgärdade.
– Många av de här åtgärderna behöver planeras, skapas rutiner för och få in dem i årshjulen. Många är inte en quick fix och det är flera kontor som är inblandade. Sen har vi också pandemin som sträckte sig över stor del av förra mandatperioden. Arbetssituationen var annorlunda och därför har en del saker tagit längre tid, säger Emilia Foborg, en av de som arbetat med att sammanställa risk- och sårbarhetsanalysen.
– Förebyggande arbete kring risker blir man egentligen aldrig färdig med. Den är som ett hjul som snurrar och det kommer alltid nya saker på "att-göra-listan". Det dyker också upp nya risker, som klimatförändringarna till exempel, som påverkar, säger Richard Tjernström, säkerhetsdirektör på kommunen.
Vilka åtgärder är mest prioriterade?
– Det vi ser har stor effekt på flera av riskerna är att öka den tekniska robustheten. Mycket är digitaliserat och drivs av teknik, det gäller att säkerställa att vi har backuper, reservkraft och så vidare, säger Emilia Foborg.
– Sen är en stor grej att öka riskmedvetenheten, båda bland vår egen personal och bland alla medborgare. Alla har ett egenansvar att förebygga risker och olyckor. Det är viktigt att ha en egen hemberedskap så att man som privatperson kan klara sig några dagar själv. Men också att vi i kommunen stärker vår egen förmåga och uthållighet i verksamheterna.
Bland de saker som återstår att åtgärda finns svårigheter med att resurssätta med frivillig personal vid en kris eller olycka. Trots kontakter med frivilligorganisationer kan man hittills inte täcka de behov som kommunen har.
I många kommuner i landet, 155 stycken närmare bestämt, finns FRG, frivilliga resursgrupper, som kan förstärka de ordinarie resurserna i utsatta lägen. FRG samlar de frivilliga försvarsorganisationernas kompetenser på lokal nivå och får stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För några år sen gjordes ett försök att bilda en sådan här grupp i Norrköping och ett 20-tal personer fick en grundutbildning genom Civilförsvarsförbundet. Det var dock för få frivilliga för att få organisationen att fungera.
– Gruppen blev aldrig aktiverad. Det var ett bra försök men det var inte särskilt hållbart, säger Richard Tjernström.
I stället har kommunen börjat fundera på hur man skulle kunna använda kommunens egna anställda som en resurs.
– Vi kommer undersöka om det finns personer i vår egen organisation som vi skulle kunna användas vid olika händelser. Vi behöver skapa en alternativ organisation med resurser som vi kan ropa på om det händer nåt, säger Tjernström.
Den som är del av en frivillig resursgrupp skriver ett avtal med kommunen och får samma ersättning som en deltidsbrandman under tiden man bistår kommunen.
Men det bygger på frivillighet?
– Absolut. Vi kommer att gå ut med en intresseförfrågan för att se vilka som kan tänka sig att ställa upp vid en kris. Sen måste vi också säkerställa att de har ett jobb som de kan gå ifrån och att de lämpar sig för det.