Den 1 maj 2020 infördes en skatt på plastbärkassar, vilket har haft stor effekt på hur många sådana vi köper. Under 2019 förbrukade svensken i snitt 74 plastbärkassar per person och år. Under 2020 sjönk siffran till 55 plastbärkassar per person och år, visar statistik från Naturvårdsverket. Några siffror för 2021 finns ännu inte.
Plastpåsar bidrar till miljöförstöring både genom det sätt de tillverkas på och genom nedskräpning, vilket skadar växt- och djurliv. Dessutom tar det lång tid för plast att brytas ner och små partiklar, så kallade mikroplaster, kan finnas kvar i naturen i hundratals år. Målet inom EU är att senast år 2025 få ner förbrukningen till 40 plastkassar per person och år.
De livsmedelskedjor som Folkbladet varit i kontakt med ser en kraftigt minskad plastpåseförsäljning vid kassorna sen skatten infördes. Annelie Odin, butikschef på Ica Maxi Ingelsta, noterade att försäljningen av plastpåsar vid kassan minskat med 75 procent ett år efter införandet.
– Men många köper avfallspåsar i stället. Vi säljer också mer av papperspåsar och flergångspåsar, säger hon.
Även på Willys har försäljningen minskat med ungefär 75 procent sen skatten infördes, samtidigt som försäljningen av avfallspåsar på rulle har ökat. Johanna Eurén, kommunikationschef på Willys, konstaterar att antalet sålda kassar hos dem totalt sett ligger på ungefär samma nivå som innan skatten infördes, men att fördelningen ser annorlunda ut. Det är papperskassar, flergångskassar och avfallspåsar som har ökat medan de andra platspåsarna har minskat.
Men är då plastpåsarna på rulle mer miljövänliga än de man kan köpa i kassan? Enligt Johanna Eurén är det tveksamt. Plastpåsarna på rulle är tillverkade av ”ursprungsplast" medan de plastkassar som säljs i kassan är tillverkade i returplast. Dessutom används plastkassarna ofta flera gånger, till exempel för att bära hem maten i och sen slänga skräp i, medan avfallspåsarna bara används till att slänga skräp i.
På Naturvårdsverket är man av en annan åsikt.
– Avfallspåsar är generellt tunnare än bärkassar vilket gör att det går åt mindre plast, vilket ger en miljönytta, säger Åsa Stenmarck.
Men hon hade hellre sett att även avfallspåsarna var gjorda av återvunnen plast.
– Det är ett problem vi inte kan ducka för och det är tråkigt att det är så. Plast tillverkad av fossil råvara är inget vi vill ha, men jag tänker att det är en omställning som kommer ske i efterhand.
Hon menar att både handeln och inköpare av plastpåsar vill göra rätt, men att det tar tid för fabriker att ställa om sin tillverkning.
Finns det någon statistik på vad plastskatten haft för effekt på miljön?
– Nej. Vi har bara det vi rapporterat till EU och det är hur mycket påsar vi använder. Men för att kunna svara bättre på det så har vi startat ett projekt där vi bett konsulter att titta närmare på det. Vi ser att effekten blivit att man köper mindre påsar, men vad har man gjort i stället?
Nästa sak man skulle behöva studera är vad folk slänger sina sopor i.
– Vi kan absolut fundera över hur mycket plastpåsar vi använder där. Hur kan vi tänka smartare kring den användningen? Vi är väldigt vana att använda plats till vårt restavfall. Ibland kanske det är absolut nödvändigt med plastpåsar, ibland inte.