Folkbladet berättade i somras om den somaliska familjen på tio personer som i början av juli återförenades. När pappan och de åtta barnen kom till Norrköping fick de flytta in i den tvårumslägenhet i Åby som mamman Sahra Haji bott i under fyra år i väntan på sin stora familj.
- Jag är så lycklig, kan inte tro att det är sant, sa Sahra Haji några veckor efter att familjen hade återförenats.
Sahra Haji försökte på egen hand att ordna en större lägenhet till sin familj när hon visste att de skulle komma till henne i Sverige. Men det var svårt eftersom det inte fanns några lägenheter i Norrköping. Och dessutom har Hyresbostäder en lång kö till sina stora lägenheter.
Så familjen fick nöja sig med den lilla tvårummaren som till och med var mindre än bostaden i flyktinglägret i Addsis Abeba där de hade tre rum.
FemrummareNu i januari har de äntligen fått en ny lägenhet - en femrummare i Klockaretorpet.
- Vi är jätteglada och tacksamma för allt kommunen och Hyresbostäder har gjort för oss, säger Sahra Haji och Hussein Mohammed.
Det är Hyresbostäder som under hösten satsat hårt på att fixa fram större lägenheter åt de nyanlända med stora familjer som bott allra trängst. Trots bostadsbrist.
Som Folkbladet berättade igår så är det inte ovanligt att 13-14 nyanlända personer har bott i en tvårumslägenhet.
- Det är inte rimligt för någon att bo så trångt. Varken för dem eller för deras grannar, sa Hyresbostäders uthyrningschef Thomas Gustafsson till Folkbladet igår.
Fungerar bättreSahra Haji och Hussein Mohammeds åtta barn, är mellan 8 och 18 år. Alla går nu i skolan och har lärt sig lite svenska. Sahra och även deras äldsta son Mahammed, som är 25 år och som kom till Sverige tillsammans med sin mamma och som bor i en egen lägenhet i stan, hjälper de åtta syskonen med språket och läxorna.
- Grammatiken är väldig svår, säger Mahammed.
Familjen trivs och är nöjda med den nya större bostaden i Klockaretorpet.
- Allt fungerar mycket bättre nu när vi har flyttat, säger Sahra Haji.
SynskadadeFörutom bostaden så har föräldrarna oroat sig mycket för sina två synskadade döttrarna, på åtta och elva år, som nästan inte ser någonting.
- Vi har nu varit hos olika läkare för att se vad de kan göra åt deras problem. Det räcker inte med bara glasögon, säger Sahra Haji.
Även de synskadade tjejerna har nu börjat skolan och får extra hjälp.
Sahras dagar går åt till att hjälpa sina barn, framförallt de två synskadade flickorna. Hussein, har börjat läsa svenska på SFI, och han har också fått hjälp, av vården, att komma tillrätta med sin diabetes.
Gillar snöDe minsta barnen gillar snön, som de aldrig tidigare har upplevt.
- Det är jättekul att åka pulka, säger de minsta flickorna.
Mamma och pappa är inte lika förtjusta i kylan och vintern.
- Det är väldigt kallt och det går åt så mycket kläder, säger de och berättar att de längtar tills det blir varmare.
Just nu känner sig familjen lite isolerade.
- Men jag tror att det blir bättre i sommar. Då hoppas vi kunna lära känna grannarna, säger Sahra Haji.
Annat som står högt på önskelistan är att hitta ett arbete.
- Det är det som är jobbigast, att det är så svårt att få ett jobb, säger Mahammed.